Våran bro-teknik

Vi har inte valt att göra just en fackverksbro, bågbro eller stenbro. Våran bro är nämligen en kombination av olika sorters broar. Vi tänkte att om vi tar det bästa från olika broar så kan man där med göra det bästa möjliga. De broar som vi har valt att göra en kombination av är fackverksbro och bågbro.
Fackverksbro valde vi just på grund av att en bro blir mycket stabil om man sprider ut tyngden på flera punkter istället för på en punkt, vilket man gör i en fackverkskonstruktion. Bågbron valde vi på grund av att vi tyckte att det kunde bli snyggast, men också mycket stabilt tillsammans med fackverkskonstruktionen.

En känd bro som ser ut ungefär som våran är denna bron:

"Maria Pia bron i O’Porto över floden Douro. Byggd 1877".

En fackverksbro kan se ut på lite olika sätt, men det som gör att det just är en "fackverksbro" är att den består av massa "trianglar". Här kan ni se lite exempel:

Som ni ser är den konstruerad av trianglar. Detta gör att kraften sprider ut sig på hela bron istället för en speciell punkt som det hade gjort om bron var gjord av kvadrater. Kombinationen av trianglar gör därför bron mer hållbar. 

En bågbro kan se ut så här:

Jag gjorde en väldigt snabb skiss på datorn över hur vi har tänkt att bron ska se ut när den är klar, här: 

Som sagt, en väldigt snabb skiss men bara för att ni ska få en överblick och förstå hur den kommer bli. Som ni ser så har vi använt oss av fackverkskonstruktionen mellan en balk och bågen. Brospannet kommer bli cirka 70 centimeter (det blåa på bilden).
Om man sedan hade gjort denna bron i verkligheten hade man behövt göra den en aning längre på grund av deformationen som uppstår när materialet (järnbalkarna)blir varmt

Eftersom att vi har använt oss av fackverkskonstruktionen blir bron mycket starkare och klarar större påfrestningar.

När man bygger en bro måste man se till att den inte är vridstyv, vilket vi har tänkt på. Det vi ska göra för att den inte ska hamna i självsvänging är att ha dubbla balkar (alltså både på ovan- och undersidan) på brobanan.

Den svaga punken i vår konstruktion låg först där pilen pekar (även på motstående sida). Detta var på grund av att balkarna inte stod så stadigt. Detta har vi dock åtgärdat med hjälp av klossar som fungerar som bromsar liggandes vid balkarnas vardera ände. Dessa ligger på båda sidor av balkarna för att de ska få bättre hållfasthet.

 Vi satte även fast en liten balk (glasspinne) för att få det ännu stabilare.

Den svagaste punkten har nu flyttats till detta ställe: 

Detta på grund av att kraften, det vill säga påfrestningen på spannet där pilen ligger blir mycket större just för att det inte finns något stöd där under.

Påkänningar och yttre krafter som påverkar en verklig bro är t.ex väder i form av hagel, vind, snö osv. Temperaturskillnader och kemiska partiklar i luften (t.ex. koldioxid) är även en stor påfrestning för broar. När det finns för mycket koldioxid i luften uppstår det en korrosion. Det som händer då är att metallen löses upp genom en kemisk reaktion. Betongen kan även börja vittra (en kraft

Ett exempel för att bemästra yttre påfrestningar på en bro är att bygga vägbanan med lite rundade formar. Det vill säga att vägbanan är bomberad. Detta gör man gör att vinden inte ska komma rakt på brons kanter utan istället kan "svänga" upp med hjälp av böjningen.
Ett annat exempel är att man bygger vägbanan lite bredare för att den inte ska hamna i sälvsvängning.