Under Andra Världskriget började man utveckla raketen för att kunna bära en stridsspets, som man kunde använda mot de allierade. Efter kriget fortsatte man att utveckla raketen, men då som en missil.
Utvecklingen går framåt, och 1957 skjuter Ryssland upp Sputnik 1, den första raketen som nådde utanför vår atmosfär. Ryssland var bara inte först med att skicka upp en raket i rymden, de var även de första som skickade upp en bemannad farkost ut i rymden. Andra Värdskriget var precis slut, och det kalla kriget skulle ta en början, så detta gjorde att John F. Kennedy 1962 säger de berömda orden: "we choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard", och därmed startade rymdkapplöpningen mellan 1900-talets två stormakter, USA och Ryssland.
USA bestämde sig då för att grunda NASA och starta upp Apollo-projektet som gick ut på att USA innan 60-talet var över skulle ha skickat upp en bemannad rymdraket till månen som sen också skulle återvända.
Och det blev som Kennedy lovade. Den 20 Juli 1969 skickar USA upp sin 11 farkost för Apollo projektet, denna bemannad med tre personer-Neil Armstrong, Edwin "Buzz" Aldrin och Michael Collins. De två förstnämnda var de som tog de första stegen någonsin på månen i hela människans historia, medan Michael stannade kvar i raketen.
Eget resonemang:
Kalla kriget startade nästan direkt efter att Andra Världskriget var över. Direkt blev det en kamp om vem som skulle vara störst bäst och vackrast mellan vinnarländerna, bland annat USA och Ryssland.
Att kapplöpningen var en del av detta krig var både negativt och positivt. Det lades ner en förmögenhet på Apollo-satsningen, och även Ryssland lade ner mycket pengar på raketerna. Kanske hade man kunnat lägga pengarna på något annat, något viktigare, som behövde fixas efter en 6 års period med krig.
Men kanske var det detta som gjorde att ännu ett krig inte bröt ut igen. Man var så fokuserad på att lägga pengar på raketer, och på att komma ut i rymden så snabbt som möjligt att det gjorde att det inte blev något blodbad. Om man inte satsat så mycket på att komma ut i rymden, så hade det funnits en möjlighet att pengarna istället hade blivit lagda på en atombombssatsning som hade kunnat förgöra hela den planet som vi lever på.
Eller så hade de lagts på att bygga upp en armé igen, en armé så stor att den hade övervunnit vilket annat lands armé som helst.
Det var även en stor risk med att satsa så mycket på raketerna. I vissa fall visste man inte vad man gjorde när man skickade upp astronauter mot rymden, vilket resulterade i flera olycksfall där raketerna exploderat.
Fast tack vare att man då skyndade på utvecklingen av rymdraketerna har man nu, 50 år senare kunnat komma ännu längre på vägen mot att förstå vad som finns på de platser vi än inte kunnat upptäcka. Om de inte hade skickat upp människor i rymden då, hade Vi har jobb till de som vill satsa på rymdforskningen,
Om jag hade suttit i John F. Kennedy's sits så hade jag antagligen inte satsat så mycket på rymdforskningen. Jag hade ansett att det fanns viktigare saker att satsa på, så som sjukvården, skolan eller miljön. Men å andra sidan så tänkte han kanske på konsekvenserna, och vad som skulle hända om de inte satsade på raketerna.
Jag anser att det man gjorde då var mer positivt än negativt. Utan satsningen hade det kanske utbrutit ännu ett krig, och utvecklingen hade inte kommit så långt som den är nu.
källor:
http://www.robotbyn.se/rymdfart/rymdkapplopningen.php
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar