1. sten-stain, denna-bensa, son-sun, broder-brobur, de-bair, och-auk, dog-dou
2. drängila-manligen, austarla-österut, sunnarla-söderut
3. enkel, saklig, konkret
4. En, i
5. är-aer, tre-brir, tjuvar-biuvaer, stjäl-stial, och-ok, tager-takar
6. i lagen-i laghum, Annaer-annan är, i tjuvens händer-haendar biufi, alla-allir, -ur huset-or husi, till gård-til garz
7. som-baen, oskyldig-otbiufae, vitsord-vitur
8. sva aer i laghum talt
9. enkel, saklig, konkret
10. fordom-Fordhom, var-war, greve-greffwe, hustru-husfrv, mycket-myckith, älskade-elskadhe
11. ägde-atte, en-ena, honom-han, i sin hand-i sinne hand, stor-stora, dog-do, stor ära-store aero
12. oförsiktigt-owarandis, smärta-beskelikheet, hastigt-bradhlika
13. Konkret och enkel
14. hört-hördt, det-thet, öga-ögha, emot-emoot, hava-haffua, giv-giff,
15. någon-någhor, kåpan-kåpona, en mil-ena milo, gå-gack,
16. livklädnad-kiortel, tvingar-nödhgar
17. konkret, enkel, saklig
18. Hvem, afstånd, öfver, Plötsligen. aftager, af, blef
19. Långa, sammansatta meningar
20. styr han simmande färden mot Vasabron
21. komplicerad, saklig, konkret
onsdag 13 maj 2015
tisdag 12 maj 2015
rika & fattiga länder
1. Vad innebär begreppet mikrokredit? svar: Det är små lån.
2. Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på? svar: Det är oftast män som har fått utbildning eller enklare fått jobb. Det är oerhört svårt som kvinna i ett fattigt land att få jobb, och om man då är ensamstående blir det ännu svårare.
3. Vilka olika verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas starta? svar: Jordbruk-t.ex att man köper en ko och sen säljer vidare mjölk och kalvar, starta en frisersalong eller ett stånd/butik där man säljer egenproducerade varor.
4. Varför är det främst i Asien och Afrika mikrolån blivit vanliga och viktiga för utvecklingen? svar: För de världsdelarna är som fattigast över lag och har dåliga rättigheter för kvinnor. Där kan man inte ta ett lån för banken är rädd att personen inte kommer kunna betala tillbaka det på grund av att personen inte har någon tidigare inkomst.
5. Var i världen ligger de rikaste respektive de fattigaste länderna? svar: Majoriteten av de rikaste länderna ligger i Europa, även några få i Asien. De allra fattigaste länderna ligger i Afrika, söder om Sahara-öknen.
6. Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna? svar: Fattigdom kan bero på olika saker, bland annat krig, naturkatastrofer (som händer ofta) eller sjukdomar som aids. Som jag skrev ovan ligger de fattigaste länderna söder om Sahara. Dessa länder blev för x antal år sedan erövrade och koloniserade. Europeerna fraktade de flesta råvaror som länderna hade tillgång till. Det gjorde att man senare inte kunde
Många fattiga länder har ofta en stor befolkning och den ökar även snabbt vilket gör att pressen blir stor på skolorna. Det är grov ojämlikhet mellan de rika och de fattiga. Eftersom att få personer får chans att gå i skola finns det ingen chans till fortsatt utbildning. Därför finns det inga sjuksköterskor och därmed ingen bra sjukvård. Det bidrar till att fler dör på grund av sjukdomar. I många fall styrs landet av en diktator (inte demokrati). Risken är då hög att det blir stora skillnader mellan grupper i landet, mest ekonomiskt sätt.
7. Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändrning i de minst utvecklade länderna? svar: Man kan be bistånd för att utveckla skolor, sjukvården eller jordbruk.
8. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? svar: De flesta fattiga länder har inte råd med bra sjukvården vilket leder till att fler dör i infektionssjukdomar eller inte får hjälp med andra sjukdomar. Om man lider av depression eller annan psykisk ohälsa finns det ingen chans att få hjälp. De flesta fattiga länder har ofta en mycket stor befolkning och befolkningsmängden ökar mycket snabbt. De flesta av befolkningen är ungdomar. Många fattiga länder har tidigare varit kolonier. De Europeer eller Amerikaner som invaderat länderna exporterade alla råvaror som länderna hade till antingen Europa eller Amerika. Nu senare har länderna lidit av detta eftersom att de inte kan sälja lika mycket råvaror till andra länder. Många fattiga länder har alltså inte så många naturresurser.
9. Varför är fattiga länder mer sårbara än rika för naturkatastrofer och dess effekter? svar: Eftersom att de inte haft pengar för att bygga upp byggnader och infrastruktur är de inte av bra kvalitet. När ett fattigt land drabbas av en jordbävning eller tsunami förstörs alla byggnader till skillnad från om Sverige hade drabbats, antagligen hade vi inte lidit av det lika mycket.
2. Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på? svar: Det är oftast män som har fått utbildning eller enklare fått jobb. Det är oerhört svårt som kvinna i ett fattigt land att få jobb, och om man då är ensamstående blir det ännu svårare.
3. Vilka olika verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas starta? svar: Jordbruk-t.ex att man köper en ko och sen säljer vidare mjölk och kalvar, starta en frisersalong eller ett stånd/butik där man säljer egenproducerade varor.
4. Varför är det främst i Asien och Afrika mikrolån blivit vanliga och viktiga för utvecklingen? svar: För de världsdelarna är som fattigast över lag och har dåliga rättigheter för kvinnor. Där kan man inte ta ett lån för banken är rädd att personen inte kommer kunna betala tillbaka det på grund av att personen inte har någon tidigare inkomst.
5. Var i världen ligger de rikaste respektive de fattigaste länderna? svar: Majoriteten av de rikaste länderna ligger i Europa, även några få i Asien. De allra fattigaste länderna ligger i Afrika, söder om Sahara-öknen.
6. Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna? svar: Fattigdom kan bero på olika saker, bland annat krig, naturkatastrofer (som händer ofta) eller sjukdomar som aids. Som jag skrev ovan ligger de fattigaste länderna söder om Sahara. Dessa länder blev för x antal år sedan erövrade och koloniserade. Europeerna fraktade de flesta råvaror som länderna hade tillgång till. Det gjorde att man senare inte kunde
Många fattiga länder har ofta en stor befolkning och den ökar även snabbt vilket gör att pressen blir stor på skolorna. Det är grov ojämlikhet mellan de rika och de fattiga. Eftersom att få personer får chans att gå i skola finns det ingen chans till fortsatt utbildning. Därför finns det inga sjuksköterskor och därmed ingen bra sjukvård. Det bidrar till att fler dör på grund av sjukdomar. I många fall styrs landet av en diktator (inte demokrati). Risken är då hög att det blir stora skillnader mellan grupper i landet, mest ekonomiskt sätt.
7. Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändrning i de minst utvecklade länderna? svar: Man kan be bistånd för att utveckla skolor, sjukvården eller jordbruk.
8. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? svar: De flesta fattiga länder har inte råd med bra sjukvården vilket leder till att fler dör i infektionssjukdomar eller inte får hjälp med andra sjukdomar. Om man lider av depression eller annan psykisk ohälsa finns det ingen chans att få hjälp. De flesta fattiga länder har ofta en mycket stor befolkning och befolkningsmängden ökar mycket snabbt. De flesta av befolkningen är ungdomar. Många fattiga länder har tidigare varit kolonier. De Europeer eller Amerikaner som invaderat länderna exporterade alla råvaror som länderna hade till antingen Europa eller Amerika. Nu senare har länderna lidit av detta eftersom att de inte kan sälja lika mycket råvaror till andra länder. Många fattiga länder har alltså inte så många naturresurser.
9. Varför är fattiga länder mer sårbara än rika för naturkatastrofer och dess effekter? svar: Eftersom att de inte haft pengar för att bygga upp byggnader och infrastruktur är de inte av bra kvalitet. När ett fattigt land drabbas av en jordbävning eller tsunami förstörs alla byggnader till skillnad från om Sverige hade drabbats, antagligen hade vi inte lidit av det lika mycket.
måndag 4 maj 2015
minoritetsspråk
Samiska:
År 2000 utsågs samiskan till ett minoritetsspråk. Då, och även nu finns det tre olika samiska-sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Språket har sitt ursprung från finskan, men många anser att det även har influenser från flera andra språk i öst, bland annat Ungerska. Det har talats samiska sen innan Jesu tid, alltså för över 2000 år sedan. Innan dess var finskan och samiskan näst intill samma språk, men delades sedan upp i Östersjöfinska och samiska.
För flera hundra år sedan tror man att det sydsamiska språket har talats i både Norge och söderut i Sverige.
Fyra exempel på ord från språket som vi även använder i svenskan är vaja(renko), pulka, mudd och kåta.
Jiddisch:
För 70 år sedan var Jiddisch ett sort europeiskt språk med cirka 11 miljoner talar. De personer som talade det hade oftast hört och växt upp med språket i sitt barndomshem. I Sverige fanns det då 3000 personer som kunde språket.
År 1945 var Jiddisch näst intill så gott som borta. Man säger att språket försvann i koncentrationslägret i Auschwitz där över 1 miljon judar dödades under Andra Världskriget. Nära Auschwitz ligger staden Krakow. En del av staden kallades för det judiska området, och 8/10 av de judarna som bodde där hade jiddisch som modersmål. Det motsvarade cirka 48 000 människor. Nu för tiden finns det 200 judar registrerade i Krakow och få av dem pratar jiddisch.
Under medeltiden startade judeförföljerserna, och enda sen dess har dem varit utsatta i stora delar av världen. I Sverige fick de enbart bo i 4 städer och ha några specifika arbeten. Även om Sverige hade ett stort problem med utvandringen på den tiden ville man inte acceptera judarna som kom in i landet.
Språket började talas för 1000 år sedan i Tyskland. Det liknar tyskan men har många låneord från franskan, spanskan och hebreiska. De olika dialekterna i språket har många likheter med tyskans.
Även om många ungdomar studerar jiddisch så måste man prata det vardagligt för att det ska hänga kvar vilket gör att framtiden för språket inte är så ljus.
Meänkieli
1809 avslutades slaget vid Sävar, som var det allra sista slaget under finska kriget. Finland hade tidigare tillhört Sverige, men när kriget tog slut hade Ryssland vunnit och Finland tillhörde sen Ryssland.
Under 1800-talet växte nationalismen starkt i stora delen av världen, och nationalismen kom att betyda väldigt mycket för just Meänkieli.
När Finland sedan blev självständigt så drogs gränsen vid Tornedalsälven. Den västra sidan av Tornedalen drogs till svenskan, och den östra sidan drog sig mot finskan. Därför resulterade det i att det fanns många influenser av svenskan i Tornedalsfinskan. Man använde oftast ett svenskt ord men bytte ut ändelsen till en finsk.
Från början kallades alltså detta språk för finska, sen kom det att kallas tornedalsfinska och nu har man valt att kalla det meänkieli.
Det som gjorde att meänkieli inte fick någon armé bakom sig eller blev till ett större språk var på grund av att språket blev förbjudet att talas i skolan. Senare blev det även förbjudet i resten av Sverige vilket förminskade spridningen av språket.
Man tror dock att framtiden ser ljus ut för Meänkieli.
Finska
Finnarna har alltid emigrerat till Sverige(på den tiden tillhörde dock Finland Sverige), mycket på grund av krig. Men på 1570-talet kom det en ny typ av invandrare till Sverige som kallas Svedjefinnar. Dessa bosatte sig mest i Torsby, Värmland. Där fanns det nämligen mycket orörd skog som finnarna kunde svedja i. Det finska språket var levande i 200-250 år. Efter det blev barnen tvungna att prata svenska i skolan vilket gjorde att även föräldrarna fick börja prata svenska. Det skedde en försvenskning, och de finnar som flyttat till Värmland blev nu tvåspråkiga.
Finskan uppstod från början i Uralbergen, men var inte ren finska så den kallades finskurgiska. Från detta språk kom både ungerskan och finskan och man vet detta på grund av att finskan har både lik grammatik och uppbyggnad som ungerskan. Ordförråden är, tillskillnad från grammatiken, inte alls lika varandra.
Precis som de andra språken, så blev även finskan ett minoritetsspråk år 2000. Det är ett av de äldsta språken som talats i Sverige, men ändå är den inte alls garanterad i framtiden.
Romani Chib
Precis som för de språk jag skrivit om tidigare så blev Romani Chib ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Romerna fick då även rätt till modersmålsundervisning i skolan.
Språket består av många olika dialekter, eller varieteter som det också kan kallas. Forskare har inte ett exakt antal men man tror att det kan finnas runt 60 varieteter i Sverige.
Det har sitt ursprung i norra Indien för runt 1000 år sedan. De indiska kungarna satte ihop en rörlig armé av människor från de olika kasterna(grupperna). Denna armé började sedan röra sig mot Persien och hamnade där för cirka 800-1000 år sedan. De förflyttade sig sedan mot Grekland där de stannade i 200 år. Efter 200 år rörde de sig mot Persien och det var då språket växte fram. Man kan se det tack vare att grammatiken är lik grekiskan men att ordförrådet kommer från persiskan. Det finns även flera låneord från bland annat rumänskan och svenskan. De ord som är lånade från svenskan har oftast fått ett ett O på slutet, så t.ex. "bil" blir "bilo".
Det var på 1500-talet, efter att Martin Luther hade tagit avstånd från romer som Sveriges hov och präster även tog avstånd från de romer som bodde i Sverige. Grupperna blev tvingade att bo i tält och husvagnar och de hade inte tillåtelse att bo i en kommun i mer än 3 veckor. Därför byggde man upp läger där romerna fick bo.
Under 1960-talet började romerna demonstrera mot orättvisorna, och tack vare det är Romani Chib nu ett minoritetsspråk, romerna har rätt till modersmålsundervisning i skolan och romer är välkomna i det svenska samhället.
Eget resonemang:
Ett minoritetsspråk är ett språk som ska ha talats i Sverige i minst 100 år. Ibland kan folk anse att dialekt och språk är samma sak eftersom att dialekter kan ha funnits i lika många år, men skillnaden är att dialekter inte har någon speciell skrift. Även om det är skånska så skrivs det som vanlig svenska och om det är norrländska så skrivs det som "vanlig" svenska. Samiskan, Romani Chib och de andra officiella minoritetsspråken skrivs dock på samma sätt som de talas.
Enligt mig så behövs minoritetsspråk. Det behövs för att vissa folkgrupper ska få känna att de tillhör något. Om man kommer som flykting till ett land ska man få ha kvar sitt modersmål, för man kan då känna tillhörighet med personer som också kommer därifrån.
Det kan även vara så att vissa personers äldre släktingar enbart pratar ett av minoritetsspråken, och om jag själv hade suttit i situationen då jag skulle kommunicera med mina släktingar hade jag gjort mycket för att bara kunna några få ord. Ett exempel på detta visas tydligt i filmen om samiskan. Där beskriver en tjej hur mycket hon ångrar nu att hon inte lärt sig samiskan bättre när hon var yngre, för hon hade då känt mer tillhörighet till andra samer.
Precis som jag känner tillhörighet med de personer som spelar volleyboll, så tror jag att de personer som pratar samma minoritetsspråk känner en tillhörighet. När jag träffar någon som spelar volleyboll har man plötsligt något gemensamt som båda brinner för och som man kan prata om (vilket för samman personer), och det kan vara på samma sätt för personer som talar minoritetsspråk. Därför är det viktigt att bevara de få minoritetsspråk vi har.
Jag kan faktiskt inte hitta några nackdelar med att ha kvar språken i Sverige. Jag kan tycka att det är viktigt att vi välkomnar nya kulturer i vårt land för att lära oss om hur människor lever på andra platser i världen, och därför borde vi även lära oss om hur folk levde förr. En människa kan lära sig att räkna ut ekvationer eller vad prepositioner är, men den bästa kunskap vi kan få är nog ändå genom att möta nya människor och få uppfattning om hur världen ser ut. Just därför, borde vi ha kvar minoritetsspråken, för att få kunskap om hur personerna med minoritetsspråken lever och är.
Den enda nackdel som kanske finns är om man talar ett minoritetsspråk i hemmet så lär man sig inte det språk som talas i landet man bor i. Detta kan göra det svårt för personen i framtiden när den vill kommunicera med personer som endast pratar svenska.
källor: all info från denna text är tagen från filmerna som finns på UR.se. Dessa filmer är skapade för undervisning i skolan och är både sekundära och primära källor eftersom att det finns personer i varje film som personligen beskriver hur det är att leva med språket och hur det är uppbyggt.
Vad är minoritetsspråk?/Behövs minoritetsspråk
För/nackdelar/argument
jämförelse
perspektivbyte
källkritik
År 2000 utsågs samiskan till ett minoritetsspråk. Då, och även nu finns det tre olika samiska-sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Språket har sitt ursprung från finskan, men många anser att det även har influenser från flera andra språk i öst, bland annat Ungerska. Det har talats samiska sen innan Jesu tid, alltså för över 2000 år sedan. Innan dess var finskan och samiskan näst intill samma språk, men delades sedan upp i Östersjöfinska och samiska.
För flera hundra år sedan tror man att det sydsamiska språket har talats i både Norge och söderut i Sverige.
Fyra exempel på ord från språket som vi även använder i svenskan är vaja(renko), pulka, mudd och kåta.
Jiddisch:
För 70 år sedan var Jiddisch ett sort europeiskt språk med cirka 11 miljoner talar. De personer som talade det hade oftast hört och växt upp med språket i sitt barndomshem. I Sverige fanns det då 3000 personer som kunde språket.
År 1945 var Jiddisch näst intill så gott som borta. Man säger att språket försvann i koncentrationslägret i Auschwitz där över 1 miljon judar dödades under Andra Världskriget. Nära Auschwitz ligger staden Krakow. En del av staden kallades för det judiska området, och 8/10 av de judarna som bodde där hade jiddisch som modersmål. Det motsvarade cirka 48 000 människor. Nu för tiden finns det 200 judar registrerade i Krakow och få av dem pratar jiddisch.
Under medeltiden startade judeförföljerserna, och enda sen dess har dem varit utsatta i stora delar av världen. I Sverige fick de enbart bo i 4 städer och ha några specifika arbeten. Även om Sverige hade ett stort problem med utvandringen på den tiden ville man inte acceptera judarna som kom in i landet.
Språket började talas för 1000 år sedan i Tyskland. Det liknar tyskan men har många låneord från franskan, spanskan och hebreiska. De olika dialekterna i språket har många likheter med tyskans.
Även om många ungdomar studerar jiddisch så måste man prata det vardagligt för att det ska hänga kvar vilket gör att framtiden för språket inte är så ljus.
Meänkieli
1809 avslutades slaget vid Sävar, som var det allra sista slaget under finska kriget. Finland hade tidigare tillhört Sverige, men när kriget tog slut hade Ryssland vunnit och Finland tillhörde sen Ryssland.
Under 1800-talet växte nationalismen starkt i stora delen av världen, och nationalismen kom att betyda väldigt mycket för just Meänkieli.
När Finland sedan blev självständigt så drogs gränsen vid Tornedalsälven. Den västra sidan av Tornedalen drogs till svenskan, och den östra sidan drog sig mot finskan. Därför resulterade det i att det fanns många influenser av svenskan i Tornedalsfinskan. Man använde oftast ett svenskt ord men bytte ut ändelsen till en finsk.
Från början kallades alltså detta språk för finska, sen kom det att kallas tornedalsfinska och nu har man valt att kalla det meänkieli.
Det som gjorde att meänkieli inte fick någon armé bakom sig eller blev till ett större språk var på grund av att språket blev förbjudet att talas i skolan. Senare blev det även förbjudet i resten av Sverige vilket förminskade spridningen av språket.
Man tror dock att framtiden ser ljus ut för Meänkieli.
Finska
Finnarna har alltid emigrerat till Sverige(på den tiden tillhörde dock Finland Sverige), mycket på grund av krig. Men på 1570-talet kom det en ny typ av invandrare till Sverige som kallas Svedjefinnar. Dessa bosatte sig mest i Torsby, Värmland. Där fanns det nämligen mycket orörd skog som finnarna kunde svedja i. Det finska språket var levande i 200-250 år. Efter det blev barnen tvungna att prata svenska i skolan vilket gjorde att även föräldrarna fick börja prata svenska. Det skedde en försvenskning, och de finnar som flyttat till Värmland blev nu tvåspråkiga.
Finskan uppstod från början i Uralbergen, men var inte ren finska så den kallades finskurgiska. Från detta språk kom både ungerskan och finskan och man vet detta på grund av att finskan har både lik grammatik och uppbyggnad som ungerskan. Ordförråden är, tillskillnad från grammatiken, inte alls lika varandra.
Precis som de andra språken, så blev även finskan ett minoritetsspråk år 2000. Det är ett av de äldsta språken som talats i Sverige, men ändå är den inte alls garanterad i framtiden.
Romani Chib
Precis som för de språk jag skrivit om tidigare så blev Romani Chib ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Romerna fick då även rätt till modersmålsundervisning i skolan.
Språket består av många olika dialekter, eller varieteter som det också kan kallas. Forskare har inte ett exakt antal men man tror att det kan finnas runt 60 varieteter i Sverige.
Det har sitt ursprung i norra Indien för runt 1000 år sedan. De indiska kungarna satte ihop en rörlig armé av människor från de olika kasterna(grupperna). Denna armé började sedan röra sig mot Persien och hamnade där för cirka 800-1000 år sedan. De förflyttade sig sedan mot Grekland där de stannade i 200 år. Efter 200 år rörde de sig mot Persien och det var då språket växte fram. Man kan se det tack vare att grammatiken är lik grekiskan men att ordförrådet kommer från persiskan. Det finns även flera låneord från bland annat rumänskan och svenskan. De ord som är lånade från svenskan har oftast fått ett ett O på slutet, så t.ex. "bil" blir "bilo".
Det var på 1500-talet, efter att Martin Luther hade tagit avstånd från romer som Sveriges hov och präster även tog avstånd från de romer som bodde i Sverige. Grupperna blev tvingade att bo i tält och husvagnar och de hade inte tillåtelse att bo i en kommun i mer än 3 veckor. Därför byggde man upp läger där romerna fick bo.
Under 1960-talet började romerna demonstrera mot orättvisorna, och tack vare det är Romani Chib nu ett minoritetsspråk, romerna har rätt till modersmålsundervisning i skolan och romer är välkomna i det svenska samhället.
Eget resonemang:
Ett minoritetsspråk är ett språk som ska ha talats i Sverige i minst 100 år. Ibland kan folk anse att dialekt och språk är samma sak eftersom att dialekter kan ha funnits i lika många år, men skillnaden är att dialekter inte har någon speciell skrift. Även om det är skånska så skrivs det som vanlig svenska och om det är norrländska så skrivs det som "vanlig" svenska. Samiskan, Romani Chib och de andra officiella minoritetsspråken skrivs dock på samma sätt som de talas.
Enligt mig så behövs minoritetsspråk. Det behövs för att vissa folkgrupper ska få känna att de tillhör något. Om man kommer som flykting till ett land ska man få ha kvar sitt modersmål, för man kan då känna tillhörighet med personer som också kommer därifrån.
Det kan även vara så att vissa personers äldre släktingar enbart pratar ett av minoritetsspråken, och om jag själv hade suttit i situationen då jag skulle kommunicera med mina släktingar hade jag gjort mycket för att bara kunna några få ord. Ett exempel på detta visas tydligt i filmen om samiskan. Där beskriver en tjej hur mycket hon ångrar nu att hon inte lärt sig samiskan bättre när hon var yngre, för hon hade då känt mer tillhörighet till andra samer.
Precis som jag känner tillhörighet med de personer som spelar volleyboll, så tror jag att de personer som pratar samma minoritetsspråk känner en tillhörighet. När jag träffar någon som spelar volleyboll har man plötsligt något gemensamt som båda brinner för och som man kan prata om (vilket för samman personer), och det kan vara på samma sätt för personer som talar minoritetsspråk. Därför är det viktigt att bevara de få minoritetsspråk vi har.
Jag kan faktiskt inte hitta några nackdelar med att ha kvar språken i Sverige. Jag kan tycka att det är viktigt att vi välkomnar nya kulturer i vårt land för att lära oss om hur människor lever på andra platser i världen, och därför borde vi även lära oss om hur folk levde förr. En människa kan lära sig att räkna ut ekvationer eller vad prepositioner är, men den bästa kunskap vi kan få är nog ändå genom att möta nya människor och få uppfattning om hur världen ser ut. Just därför, borde vi ha kvar minoritetsspråken, för att få kunskap om hur personerna med minoritetsspråken lever och är.
Den enda nackdel som kanske finns är om man talar ett minoritetsspråk i hemmet så lär man sig inte det språk som talas i landet man bor i. Detta kan göra det svårt för personen i framtiden när den vill kommunicera med personer som endast pratar svenska.
källor: all info från denna text är tagen från filmerna som finns på UR.se. Dessa filmer är skapade för undervisning i skolan och är både sekundära och primära källor eftersom att det finns personer i varje film som personligen beskriver hur det är att leva med språket och hur det är uppbyggt.
Vad är minoritetsspråk?/Behövs minoritetsspråk
För/nackdelar/argument
jämförelse
perspektivbyte
källkritik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)