Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
onsdag 11 mars 2015
Nationellt prov Fysik
Mitt förslag är att vi i framtiden satsar på att ha ett land utan kärnkraftverk. De kostar oerhört mycket pengar att bygga upp ett kärnkraft, och inom snar framtid måste vi kanske rusta upp de kärnkraftverk som vi har. Istället tycker jag att vi kan satsa
fredag 13 februari 2015
inlämningsuppgift-genetik
1.
DNA står för deoxiribonukleinsyra. Enkelt beskrivet så är det en ritning för hur alla levande organismer ska se ut och utvecklas. Om man ska gå ner på djupet är det dock inte så enkelt.
Hela människans kropp är uppbyggd av celler. Dessa bildar organ, organsystem och vävnad. Inuti cellens kärna finns det 46 kromosomer. Det gäller alla cellkärnor förutom könscellerna(ägget och spermien), då de innehåller 23 kromosomer vardera. Detta är på grund av att när ett ägg blir befruktat av en spermie så ska det bildas en cell med 46 kromosomer. Cellen kan då utvecklas till ett människofoster. Om det t.ex. hade varit så att vi hade haft 48 kromosomer istället för 46 så hade vi varit en apa, och om vi hade haft tre mindre kromosomer så hade vi varit vete.
En kromosom är cirka 2 meter långa DNA-molekyler uppsnurrade runt histoner(protein), som sen är väldigt hårt packade och ihopsatta två och två.
DNA är en macromolekyl, och dess struktur kallas dubbelhelix, eller dubbelspiral. Dessa spiraler kallas nukleinsyror. Nukleinsyrorna är i sin tur uppbygga och bundna av så kallade nukleotider-kvävebaser, fosfatgrupper och sockergrupper. Fosfat- och sockergrupper utgör molekylens ryggrad. Kvävebaserna binder sedan ihop de två ryggraderna till en dubbelsträngad spiral.
Det finns fyra stycken kvävebaser: Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin. Kombinationen av dessa bokstäverna bildar olika proteiner som i sin tur ger olika egenskaper hos varje organism. Bokstäverna sitter ihop två och två, dock matchar de inte hur som helst, utan A kopplar alltid till T och G kopplar alltid till C.
Varje DNA-molekyl är uppdelad i delar. Varje del kallas för "gen, och består av en bokstavskombination. Genen är sedan en beskrivning för proteiner om vi ska få blå eller bruna ögon, eller stora eller små tår.
För att varje organism ska kunna växa så måste varje cell föröka sig. Detta kallas Mitos, eller vanlig celldelning. Med tanke på att varje cell innehåller en cellkärna bestående av kromosomer och i sin tur DNA, så måste även DNA't kopieras så att nästa cell inte blir utan. Den kopieringsprocessen som sker då kallas transkription. DNA't kallas heller inte längre DNA, utan det kallas nu RNA.
Vad som händer då är att DNA-molekylen delar på sig, och blir till en ensträngad spiral. Basparen som tidigare satt ihop två och två delas nu, men med tanke på att A alltid kopplar till T och C alltid kopplar till G så kommer strängen som RNA't sätts ihop med att vara identisk med den tidigare.
När denna kopiering sker så kan den dock bli fel. Detta kallas mutation, och är i många fall negativt. Det kan göra att man får t.ex. cancer, det blir missfall eller andra sjukdomar, men i många fall så kan en mutation också vara positiv. Det finns ett exempel på detta-ökenräven. Från början såg den antagligen mer ut som en räv som vi ser i Sverige, men efter mutationer så ändrade den både färg och fick större öron. Öronen gör dock att räven utsöndrar mer värme, och därmed klarar av att leva i den varma öknen. Mutationer måste ske ibland då det gör att en art kan anpassa sig bättre till miljön som den lever i och även för evolutionen framåt. Men för att mutationen ska kunna ärvas ner i nästa led så måste den ske i könscellerna. De mutationer som sker i kroppscellerna påverkar alltså enbart den individen.
En mutation behöver inte endast ske slumpvis inuti en cell, de kan även ske om en cell blir skadad av strålning utifrån.
2.
För att ett foster ska skapas så måste ett ägg bli befruktat av en spermie. Till skillnad från de vanliga kroppscellerna som innehåller 46 kromosomer, så innehåller varje könscell 46 kromosomer vardera. När spermien med sina 23 kromosomer befruktar ägget med 23 kromosomer så blir detta till cell med 46 kromosomer.
En äggcell innehåller alltid bara en X-kromosom, medan en spermie har både X och Y kromosom. Om en cell får två X-kromosomer så får barnet ett kvinnligt kön, och om cellen får en X-kromosom och en Y-kromosom utvecklas cellen oftast till ett manligt kön.
Precis som ett anlag kan vara dominant så är även X-kromosomen dominant. Detta är på grund av att Y-kromosomen inte innehåller lika många gener.
Inuti både spermiens kromosomer och äggets kromosomer finns DNA, alltså arvsmassa från vardera förälder. Så när ägget blir befruktat förenar sig moderns kromosomer och DNA med faderns DNA. Detta gör att man alltid har två anlag för någonting, ett från fadern och ett från modern. Vad bestämmer då vilken egenskap man ska få?
Det finns två sorters anlag, dominanta och recessiva. För att de recessiva anlagen ska visas så måste man ha fått arvsanslag för egenskapen från båda föräldarna. För de dominanta anlagen så räcker det enbart om man fått anlagen från en av föräldrarna. Man kan visa ett exempel på detta när det handlar om bruna och blå ögon.
Anlaget för bruna ögon är dominant, alltså krävs det enbart att fadern kan ha ett anlag för bruna ögon för att barnet ska få det.
Vi kallar nu anlaget för bruna ögon för R, och anlaget för blåa ögon för r.
Jag har här skapat ett korsningsschema för att man enkelt ska kunna förstå hur det fungerar.
Mamman har blåa ögon, och hennes anlag är rr. Pappan har bruna ögon, och har anlagen Rr.
Som man ser så har deras barn 50% chans att få bruna ögon, och även 50% chans att få blåa ögon. Man kan lätt tro att när det finns 3 anlag för att få blå ögon så är det störst chans att barnet då får blåa ögon, men med tanke på att det bruna anlaget är dominant så "vinner" det över det blåa.
Egentligen är det dock inte så här enkelt. Båda föräldrarna har inte bara anlag från sina föräldrar, utan också från sina farföräldrar. Det kan även vara så att någon av barnets far- eller morföräldrar har anlag för bruna ögon, så om båda föräldrarna har blåa ögon och anlagen rr så kan det fortfarande finnas något anlag för bruna ögon men som inte syns. Med tanke på att det bruna anlagen fortfarande är dominant så finns det chans att barnet kan få bruna ögon.
På X-kromosomen så kan det i vissa fall finnas en skada. Denna skada gör att man inte kan urskilja röda och gröna färger, och kallas defekt färgseende eller färgblindhet. Oftast förekommer denna "skada" hos män, och varför det är så har med den dominanta X-kromosomen att göra. Män, som har en X-kromosom och en Y-kromosom där X-kromosomen är skadad får färgblindhet. Kvinnor som har en skadad X-kromosom men en oskadad X-kromosom får inte färgblindhet, eftersom att den icke skadade X-kromosomen vinner över den skadade. I mannens fall så är X-kromosomen dominant över Y-kromosomen vilket gör att mannen får skadan. Alltså krävs det två skadade X-kromosomer för att en kvinna ska bli färgblind.
Man ärver inte enbart egenskaper från sina föräldrar, man kan även ärva sjukdomar. Vissa kvinnor har t.ex arvsanslag för bröstcancer, som sedan kan föras vidare så att hennes barn också bär på de generna.
Detta kan man kolla upp, vilket i många fall är positivt. Man kan då upptäcka sjukdomen tidigt så den inte hinner utvecklas, och rädda personen från att bli skadad för resten av livet.
3.
277 stycken försök gjorde man på ett flertal får innan man år 1997 lyckades med att klona fram ett får. Fåret kom att kallas Dolly, och var det första djur någonsin som man fått fram med hjälp av kloning.
För att klona en individ så måste man använda sig av tre olika individer. Det första man gör är att plocka ut en obefruktad äggcell från en kvinnlig individ. Från personen som man vill klona plockar man ut kärnan från en kroppscell, alltså där all genom finns. Man tömmer sedan den obefruktade äggcellen på det som den innehåller, och placerar sedan kroppscellens kärna där i. Äggcellen placeras sedan i en annans kvinnas livmoder där den får utvecklas till ett embryo och i sin tur ett foster. Den individ som nu har skapats har exakt samma DNA som personen vars cellkärna man valde att använda.
Visst kan det låta häftigt att få fram en exakt kopia av sig själv, och visst kan det vara häftigt att experimentera med djurs celler, men i Dollys fall så gjorde man 277 försök innan man faktiskt lyckades. 277 försök, där man varje gång använt sig av olika får som har fått lida för att vi människor vill experimentera.
Även om man till slut lyckades att klona fram ett får, så dog Dolly efter 6 år. Hon dog på grund av cancer i lungorna, en sjukdom som hon med stor sannolikhet kanske fick på grund av att hon var klonad.
Jag kan inte tycka detta är rätt, att man använder sig av ett försvarslöst djur för att man vill prova något som tidigare inte fungerat. Bara för att djuret inte har något att säga till om, ger det inte oss människor tillåtelse till att experimentera.
Enligt vissa kan kloningen ha många fördelar. Man kan bland annat rädda utrotningshotade djur genom att klona fram så det finns fler av dem. Men risken är då att man misslyckas, och att det krävs tio- eller hundratals försök för att faktiskt lyckas.
Det finns även stor chans att djuren föds med nerv-, hjärt- eller lungsjukdomar, som de kommer lida av resten av deras liv.
Tack vare att man lyckades med kloningen av Dolly kunde man senare börja tänka tanken att även klona människor. Detta är dock förbjudet i nuläget, vilket jag anser är bra.
Enligt de mänskliga rättigheterna så är alla människor lika värda, oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning. Ska man då godkänna kloning för att få fram den perfekta människan, och vem är egentligen den perfekta människan? Är det tjejen med magrutor, med stor rumpa eller är det hon som samhället skulle anse vara "tjock"?
Det finns alltid en risk med kloning, ska man då försöka klona fram ett barn som är perfekt för att sen kanske låta det lida av sjukdomar som enbart uppstod på grund av kloningen?
Kloning kan godkännas i syfte att rädda folk, t.ex. personer som har fått brännskador där man odlar fram hud, men jag hoppas att man aldrig godkänner kloning av människor.
Något som är liknande kloning är genteknik. Det används även för att förbättra råvaror, vilket kan vara bra i vissa fall. Men varför ska vi människor försöka ständigt försöka förbättra saker? Varför kan vi inte nöja oss med att äta av de råvaror som framställs naturligt, istället för att försöka skapa den bästa majskolven eller tomaten.
I vissa fall kan det dock vara positivt, bland annat i fattiga länder där man inte får i sig de näringsämnena som man behöver. Man kan då framställa varor som innehåller en större mängd av näringsämnena, och kanske rädda de människorna från sjukdomar. Men samtidigt så vet vi inte vad det har för konsekvenser för framtiden, både för människokroppen och naturen. Därför tycker jag att vi borde satsa på att behålla de råvaror som vi har, och istället ändra vår kost för att vi ska få i oss de ämnen vi behöver.
källor:
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/x-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nukleotider
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.geneticcode.se/vad-ar-dna
http://www.geneticcode.se/vad-ar-gener
http://www.geneticcode.se/genetisk-information-genomet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nukleotid
http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA
http://sv.wikipedia.org/wiki/Defekt_f%C3%A4rgseende
http://sv.wikipedia.org/wiki/Recessivt_anlag
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dominant_anlag
http://ugglansno.se/bi9-genetik/
http://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/organisk-kemi/4859-nukleotider-arvsmassans-byggstenar.html
http://www.dahlstiernska.se/sve_kurser/nka/projekt/dist/kloning/arbeteomkloning.htm
DNA står för deoxiribonukleinsyra. Enkelt beskrivet så är det en ritning för hur alla levande organismer ska se ut och utvecklas. Om man ska gå ner på djupet är det dock inte så enkelt.
Hela människans kropp är uppbyggd av celler. Dessa bildar organ, organsystem och vävnad. Inuti cellens kärna finns det 46 kromosomer. Det gäller alla cellkärnor förutom könscellerna(ägget och spermien), då de innehåller 23 kromosomer vardera. Detta är på grund av att när ett ägg blir befruktat av en spermie så ska det bildas en cell med 46 kromosomer. Cellen kan då utvecklas till ett människofoster. Om det t.ex. hade varit så att vi hade haft 48 kromosomer istället för 46 så hade vi varit en apa, och om vi hade haft tre mindre kromosomer så hade vi varit vete.
En kromosom är cirka 2 meter långa DNA-molekyler uppsnurrade runt histoner(protein), som sen är väldigt hårt packade och ihopsatta två och två.
DNA är en macromolekyl, och dess struktur kallas dubbelhelix, eller dubbelspiral. Dessa spiraler kallas nukleinsyror. Nukleinsyrorna är i sin tur uppbygga och bundna av så kallade nukleotider-kvävebaser, fosfatgrupper och sockergrupper. Fosfat- och sockergrupper utgör molekylens ryggrad. Kvävebaserna binder sedan ihop de två ryggraderna till en dubbelsträngad spiral.
Det finns fyra stycken kvävebaser: Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin. Kombinationen av dessa bokstäverna bildar olika proteiner som i sin tur ger olika egenskaper hos varje organism. Bokstäverna sitter ihop två och två, dock matchar de inte hur som helst, utan A kopplar alltid till T och G kopplar alltid till C.
För att varje organism ska kunna växa så måste varje cell föröka sig. Detta kallas Mitos, eller vanlig celldelning. Med tanke på att varje cell innehåller en cellkärna bestående av kromosomer och i sin tur DNA, så måste även DNA't kopieras så att nästa cell inte blir utan. Den kopieringsprocessen som sker då kallas transkription. DNA't kallas heller inte längre DNA, utan det kallas nu RNA.
Vad som händer då är att DNA-molekylen delar på sig, och blir till en ensträngad spiral. Basparen som tidigare satt ihop två och två delas nu, men med tanke på att A alltid kopplar till T och C alltid kopplar till G så kommer strängen som RNA't sätts ihop med att vara identisk med den tidigare.
När denna kopiering sker så kan den dock bli fel. Detta kallas mutation, och är i många fall negativt. Det kan göra att man får t.ex. cancer, det blir missfall eller andra sjukdomar, men i många fall så kan en mutation också vara positiv. Det finns ett exempel på detta-ökenräven. Från början såg den antagligen mer ut som en räv som vi ser i Sverige, men efter mutationer så ändrade den både färg och fick större öron. Öronen gör dock att räven utsöndrar mer värme, och därmed klarar av att leva i den varma öknen. Mutationer måste ske ibland då det gör att en art kan anpassa sig bättre till miljön som den lever i och även för evolutionen framåt. Men för att mutationen ska kunna ärvas ner i nästa led så måste den ske i könscellerna. De mutationer som sker i kroppscellerna påverkar alltså enbart den individen.
En mutation behöver inte endast ske slumpvis inuti en cell, de kan även ske om en cell blir skadad av strålning utifrån.
2.
För att ett foster ska skapas så måste ett ägg bli befruktat av en spermie. Till skillnad från de vanliga kroppscellerna som innehåller 46 kromosomer, så innehåller varje könscell 46 kromosomer vardera. När spermien med sina 23 kromosomer befruktar ägget med 23 kromosomer så blir detta till cell med 46 kromosomer.
En äggcell innehåller alltid bara en X-kromosom, medan en spermie har både X och Y kromosom. Om en cell får två X-kromosomer så får barnet ett kvinnligt kön, och om cellen får en X-kromosom och en Y-kromosom utvecklas cellen oftast till ett manligt kön.
Precis som ett anlag kan vara dominant så är även X-kromosomen dominant. Detta är på grund av att Y-kromosomen inte innehåller lika många gener.
Inuti både spermiens kromosomer och äggets kromosomer finns DNA, alltså arvsmassa från vardera förälder. Så när ägget blir befruktat förenar sig moderns kromosomer och DNA med faderns DNA. Detta gör att man alltid har två anlag för någonting, ett från fadern och ett från modern. Vad bestämmer då vilken egenskap man ska få?
Det finns två sorters anlag, dominanta och recessiva. För att de recessiva anlagen ska visas så måste man ha fått arvsanslag för egenskapen från båda föräldarna. För de dominanta anlagen så räcker det enbart om man fått anlagen från en av föräldrarna. Man kan visa ett exempel på detta när det handlar om bruna och blå ögon.
Anlaget för bruna ögon är dominant, alltså krävs det enbart att fadern kan ha ett anlag för bruna ögon för att barnet ska få det.
Vi kallar nu anlaget för bruna ögon för R, och anlaget för blåa ögon för r.
Jag har här skapat ett korsningsschema för att man enkelt ska kunna förstå hur det fungerar.
Mamman har blåa ögon, och hennes anlag är rr. Pappan har bruna ögon, och har anlagen Rr.
Som man ser så har deras barn 50% chans att få bruna ögon, och även 50% chans att få blåa ögon. Man kan lätt tro att när det finns 3 anlag för att få blå ögon så är det störst chans att barnet då får blåa ögon, men med tanke på att det bruna anlaget är dominant så "vinner" det över det blåa.
Egentligen är det dock inte så här enkelt. Båda föräldrarna har inte bara anlag från sina föräldrar, utan också från sina farföräldrar. Det kan även vara så att någon av barnets far- eller morföräldrar har anlag för bruna ögon, så om båda föräldrarna har blåa ögon och anlagen rr så kan det fortfarande finnas något anlag för bruna ögon men som inte syns. Med tanke på att det bruna anlagen fortfarande är dominant så finns det chans att barnet kan få bruna ögon.
På X-kromosomen så kan det i vissa fall finnas en skada. Denna skada gör att man inte kan urskilja röda och gröna färger, och kallas defekt färgseende eller färgblindhet. Oftast förekommer denna "skada" hos män, och varför det är så har med den dominanta X-kromosomen att göra. Män, som har en X-kromosom och en Y-kromosom där X-kromosomen är skadad får färgblindhet. Kvinnor som har en skadad X-kromosom men en oskadad X-kromosom får inte färgblindhet, eftersom att den icke skadade X-kromosomen vinner över den skadade. I mannens fall så är X-kromosomen dominant över Y-kromosomen vilket gör att mannen får skadan. Alltså krävs det två skadade X-kromosomer för att en kvinna ska bli färgblind.
Man ärver inte enbart egenskaper från sina föräldrar, man kan även ärva sjukdomar. Vissa kvinnor har t.ex arvsanslag för bröstcancer, som sedan kan föras vidare så att hennes barn också bär på de generna.
Detta kan man kolla upp, vilket i många fall är positivt. Man kan då upptäcka sjukdomen tidigt så den inte hinner utvecklas, och rädda personen från att bli skadad för resten av livet.
3.
277 stycken försök gjorde man på ett flertal får innan man år 1997 lyckades med att klona fram ett får. Fåret kom att kallas Dolly, och var det första djur någonsin som man fått fram med hjälp av kloning.
För att klona en individ så måste man använda sig av tre olika individer. Det första man gör är att plocka ut en obefruktad äggcell från en kvinnlig individ. Från personen som man vill klona plockar man ut kärnan från en kroppscell, alltså där all genom finns. Man tömmer sedan den obefruktade äggcellen på det som den innehåller, och placerar sedan kroppscellens kärna där i. Äggcellen placeras sedan i en annans kvinnas livmoder där den får utvecklas till ett embryo och i sin tur ett foster. Den individ som nu har skapats har exakt samma DNA som personen vars cellkärna man valde att använda.
Visst kan det låta häftigt att få fram en exakt kopia av sig själv, och visst kan det vara häftigt att experimentera med djurs celler, men i Dollys fall så gjorde man 277 försök innan man faktiskt lyckades. 277 försök, där man varje gång använt sig av olika får som har fått lida för att vi människor vill experimentera.
Även om man till slut lyckades att klona fram ett får, så dog Dolly efter 6 år. Hon dog på grund av cancer i lungorna, en sjukdom som hon med stor sannolikhet kanske fick på grund av att hon var klonad.
Jag kan inte tycka detta är rätt, att man använder sig av ett försvarslöst djur för att man vill prova något som tidigare inte fungerat. Bara för att djuret inte har något att säga till om, ger det inte oss människor tillåtelse till att experimentera.
Enligt vissa kan kloningen ha många fördelar. Man kan bland annat rädda utrotningshotade djur genom att klona fram så det finns fler av dem. Men risken är då att man misslyckas, och att det krävs tio- eller hundratals försök för att faktiskt lyckas.
Det finns även stor chans att djuren föds med nerv-, hjärt- eller lungsjukdomar, som de kommer lida av resten av deras liv.
Tack vare att man lyckades med kloningen av Dolly kunde man senare börja tänka tanken att även klona människor. Detta är dock förbjudet i nuläget, vilket jag anser är bra.
Enligt de mänskliga rättigheterna så är alla människor lika värda, oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning. Ska man då godkänna kloning för att få fram den perfekta människan, och vem är egentligen den perfekta människan? Är det tjejen med magrutor, med stor rumpa eller är det hon som samhället skulle anse vara "tjock"?
Det finns alltid en risk med kloning, ska man då försöka klona fram ett barn som är perfekt för att sen kanske låta det lida av sjukdomar som enbart uppstod på grund av kloningen?
Kloning kan godkännas i syfte att rädda folk, t.ex. personer som har fått brännskador där man odlar fram hud, men jag hoppas att man aldrig godkänner kloning av människor.
Något som är liknande kloning är genteknik. Det används även för att förbättra råvaror, vilket kan vara bra i vissa fall. Men varför ska vi människor försöka ständigt försöka förbättra saker? Varför kan vi inte nöja oss med att äta av de råvaror som framställs naturligt, istället för att försöka skapa den bästa majskolven eller tomaten.
I vissa fall kan det dock vara positivt, bland annat i fattiga länder där man inte får i sig de näringsämnena som man behöver. Man kan då framställa varor som innehåller en större mängd av näringsämnena, och kanske rädda de människorna från sjukdomar. Men samtidigt så vet vi inte vad det har för konsekvenser för framtiden, både för människokroppen och naturen. Därför tycker jag att vi borde satsa på att behålla de råvaror som vi har, och istället ändra vår kost för att vi ska få i oss de ämnen vi behöver.
källor:
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/x-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nukleotider
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.geneticcode.se/vad-ar-dna
http://www.geneticcode.se/vad-ar-gener
http://www.geneticcode.se/genetisk-information-genomet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nukleotid
http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA
http://sv.wikipedia.org/wiki/Defekt_f%C3%A4rgseende
http://sv.wikipedia.org/wiki/Recessivt_anlag
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dominant_anlag
http://ugglansno.se/bi9-genetik/
http://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/organisk-kemi/4859-nukleotider-arvsmassans-byggstenar.html
http://www.dahlstiernska.se/sve_kurser/nka/projekt/dist/kloning/arbeteomkloning.htm
onsdag 21 januari 2015
Dolly-en fördröjd tvilling
a) svar: Han hade tre stycken. Från det första fåret tog man cellkärnan från ett befruktat ägg, det bytte man sedan ut mot cellkärnan i det andra fårets juvercell, som man i sin tur "planterade" in i det tredje fårets livmoder.
b) svar: Ja, i den första cellen var det ett befruktat ägg vilket måste betyda att det ägget blivit befruktat av en hane.
c) svar: Dollys tvilling är fåret man tog kroppscellerna ifrån.
d) svar: Nej, det tycker jag inte. Med tanke på att det är förbjudet att framställa kopior av människor så ska det heller inte vara lagligt att göra detsamma med djur. Bara för att djuren inte kan försvara sig så betyder det inte att det är fritt fram med att experimentera.
b) svar: Ja, i den första cellen var det ett befruktat ägg vilket måste betyda att det ägget blivit befruktat av en hane.
c) svar: Dollys tvilling är fåret man tog kroppscellerna ifrån.
d) svar: Nej, det tycker jag inte. Med tanke på att det är förbjudet att framställa kopior av människor så ska det heller inte vara lagligt att göra detsamma med djur. Bara för att djuren inte kan försvara sig så betyder det inte att det är fritt fram med att experimentera.
onsdag 14 januari 2015
Frågor om genetik
1.
a) Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? svar: Miljön och arvet.
a) Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? svar: Miljön och arvet.
b) Var i cellen finns våra arvsanlag? svar: De finns inuti cellkärnan i form av kromosomer som i sin tur är uppbyggda av DNA-moleykyler.
c) Vad är DNA? svar: DNA är långa molekylkedjor som innehåller information om vad för egenskaper du har.
d) Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell? svar: 46 st.
e) Ser alla kromosompar i cellen lika ut? svar: Nej, de 22 första paren ser lika ut men inte det sista.
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. svar: Min näsa har jag fått från mamma och även mina ögonbryn, mina tår har jag fått från min pappa.
- Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? svar: Min klädstil
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? svar:
c) Vad är DNA? svar: DNA är långa molekylkedjor som innehåller information om vad för egenskaper du har.
d) Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell? svar: 46 st.
e) Ser alla kromosompar i cellen lika ut? svar: Nej, de 22 första paren ser lika ut men inte det sista.
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. svar: Min näsa har jag fått från mamma och även mina ögonbryn, mina tår har jag fått från min pappa.
- Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? svar: Min klädstil
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? svar:
2.
a) Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? svar: A, C, T(tymin), G och U(uracil). U är egentligen T, men den kallas U i RNA:t, alltså i "omvandlingen", när de delar på sig.
b) Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig? svar: 99,9%.
c) Vad består byggstenarna av i proteiner? svar: Aminosyror (A, C, T, U och G)
d) Vad använder kroppen proteiner till? svar: För att bygga upp kroppen igen. De är även med i processen för att vi ska få energi. Proteinet kan även avgöra vilken egenskaper man kan få, bland annat om man får blåa eller bruna ögon.
Enzymer styr det som sker i cellerna.
e) Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information? svar: Kombinationen av hur de olika bokstäverna sitter ger dig olika egenskaper och avgör om du blir en människa eller något annat djur.
Ordningarna ger olika proteiner och alltså olika egenskaper.
f) Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en elefant och en banan. svar: Schimpans: 98.5%
banan: 50%
mus: 75%
gris: 80%
g) Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. svar: På grund av att vi kommer från en och samma organism från början. Anledningen till att vi är lika schimpansen är för att vi kommer från samma förfader.
Bakterie->encellig varelse->växter
->djur
->svampar
->protister
3. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
a) Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? svar: A, C, T(tymin), G och U(uracil). U är egentligen T, men den kallas U i RNA:t, alltså i "omvandlingen", när de delar på sig.
b) Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig? svar: 99,9%.
c) Vad består byggstenarna av i proteiner? svar: Aminosyror (A, C, T, U och G)
d) Vad använder kroppen proteiner till? svar: För att bygga upp kroppen igen. De är även med i processen för att vi ska få energi. Proteinet kan även avgöra vilken egenskaper man kan få, bland annat om man får blåa eller bruna ögon.
Enzymer styr det som sker i cellerna.
e) Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information? svar: Kombinationen av hur de olika bokstäverna sitter ger dig olika egenskaper och avgör om du blir en människa eller något annat djur.
Ordningarna ger olika proteiner och alltså olika egenskaper.
f) Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en elefant och en banan. svar: Schimpans: 98.5%
banan: 50%
mus: 75%
gris: 80%
g) Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. svar: På grund av att vi kommer från en och samma organism från början. Anledningen till att vi är lika schimpansen är för att vi kommer från samma förfader.
Bakterie->encellig varelse->växter
->djur
->svampar
->protister
3. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
Den handlar om Celldelning och Mutation.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad är en mutation? svar: En mutation är när DNA't förändras då de sker en celldelning. Detta kan göra att t.ex ett djur får större öron eller mindre fötter. En mutation kan även ske om en cell blir skadad av strålning. Om en mutation sker i en individs könscell kommer den att föras vidare till nästa generation.
försämrade egenskaper: sjukdomar, cancer, missbildningar
b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga. svar: Det kan göra att en art passar in bättre i den miljön som de lever i. Ökenräven var t.ex. från början en vanlig räv, men efter en mutation så fick de större öron. Detta gjorde att de kunde utsöndra mer värme från huvudet och därmed överleva enklare i den varma öknen.
Det är detta som driver utvecklingen framåt och kallas evolution.
c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? svar: Mitos.
d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? svar: Reduktionsdelning eller meios som det också kallas.
e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? svar: De innehåller 23st vardera.
f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer. svar: De är för att de tillsammans ska kunna skapa en befruktad cell med 46 kromosomer.
4.
a) Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag? svar: Ett dominant anlag visas om man fått arvanslag från enbart en av föräldrarna. Det motsatta, recessivt, visas enbart om man fått arvanslagen från båda föräldrarna.
b) Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn? svar: 50%
c) Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du resonerar. svar: Ja det är möjligt. Om barnets farföräldrar eller morföräldrar är brunögda så har föräldrarna ärvt en liten del av det. Eftersom att det bruna är dominant så kan det visas hos barnet.
d) I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS? svar: I kromosom 21.
e) Vart sitter anlaget för färgblindhet? svar: I X-kromosomen.
f) Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier? svar: X i äggceller och X & Y eller Y Y i spermier.
g) Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. svar: Det är på grund av att kvinnor måste ha två "skadade" X-kromosomer för att egenskapen ska visas. Den friska X-kromosomen slår ut den sjuka, alltså dominerar över den sjuka. Medan det på en kille räcker om X-kromosomen är "skadad" (eftersom X-kromosomen är dominant över Y) för att det ska visas.
källor:
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad är en mutation? svar: En mutation är när DNA't förändras då de sker en celldelning. Detta kan göra att t.ex ett djur får större öron eller mindre fötter. En mutation kan även ske om en cell blir skadad av strålning. Om en mutation sker i en individs könscell kommer den att föras vidare till nästa generation.
försämrade egenskaper: sjukdomar, cancer, missbildningar
b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga. svar: Det kan göra att en art passar in bättre i den miljön som de lever i. Ökenräven var t.ex. från början en vanlig räv, men efter en mutation så fick de större öron. Detta gjorde att de kunde utsöndra mer värme från huvudet och därmed överleva enklare i den varma öknen.
Det är detta som driver utvecklingen framåt och kallas evolution.
c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? svar: Mitos.
d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? svar: Reduktionsdelning eller meios som det också kallas.
e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? svar: De innehåller 23st vardera.
f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer. svar: De är för att de tillsammans ska kunna skapa en befruktad cell med 46 kromosomer.
4.
a) Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag? svar: Ett dominant anlag visas om man fått arvanslag från enbart en av föräldrarna. Det motsatta, recessivt, visas enbart om man fått arvanslagen från båda föräldrarna.
b) Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn? svar: 50%
c) Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du resonerar. svar: Ja det är möjligt. Om barnets farföräldrar eller morföräldrar är brunögda så har föräldrarna ärvt en liten del av det. Eftersom att det bruna är dominant så kan det visas hos barnet.
d) I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS? svar: I kromosom 21.
e) Vart sitter anlaget för färgblindhet? svar: I X-kromosomen.
f) Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier? svar: X i äggceller och X & Y eller Y Y i spermier.
g) Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. svar: Det är på grund av att kvinnor måste ha två "skadade" X-kromosomer för att egenskapen ska visas. Den friska X-kromosomen slår ut den sjuka, alltså dominerar över den sjuka. Medan det på en kille räcker om X-kromosomen är "skadad" (eftersom X-kromosomen är dominant över Y) för att det ska visas.
a) Försök att förklara hur genteknik går till. svar: Man klipper ut en gen från t.ex. en bakterie, med egenskaper som man vill att t.ex. majskolven ska få. Man klipper ut genen med hjälp av proteiner, aminosyror, och placerar sedan in det i en annan cell med hjälp av enzymer. Man kan sedan cellodla och få fram fler celler med den önskade och nyvunna egenskapen.
b) Vad står förkortningen GMO för? svar: Genetisk modifierad organism.
c) Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar
skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta? svar:
Fördelar-man kan få fram fler friska sockermajs som man sedan kan använda, de riskerar inte att bli skadade av insekterna. Odlaren behöver heller inte lägga pengar på bekämpningsmedel mot insekterna och riskerar heller inte då att skada omgivningen. Odlaren behöver heller inte använda skydd själv för att inte riskera att skadas av medlet.
Nackdelar-vi riskerar att få i oss detta gift. Efter ett tag blir insekterna resistenta mot giftet, vilket även gör de resistenta mot besprutningen.
Insekter som dödar skadeinsekterna kan bli skadade av giftet, och odlaren måste då bespruta växterna än mer.
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
d) Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till. svar: Utredning av brottsplats, se vem som är far till ett barn, få grönsaker att hålla längre och inte ruttna.
e) Förklara vad kloning är för något. svar: Kloning är när man vill få fram en exakt kopia av antingen människa eller djur. Det man gör då är att man använder ett ägg som man sedan plockar ut cellkärnan från. Från personen som vill bli klonad tar man sedan en kroppcell som placeras i den "tömda" cellen. Embryot placeras sedan i en surrogatmamma som får föda fram det klonade barnet.
f) Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar. svar:
Vill du veta vilka sjukdomsanlag du bär på? Både och. Det skapar en stor oro om man får reda på att man bär en gen för t.ex. bröstcancer. Om det sen inte visar sig att man inte utvecklar sjukdomen, så har man antingen oroat sig i onödan eller opererat bort en kroppsdel i onödan. Dock kan det faktiskt visa sig att sjukdomen utvecklas, och tack vare att man visste om att man skulle kunna få den så kan man stoppa den tidigt.
Ska man tillåta kloning? Visst kan det verka intressant kloning, att man får fram en person som är exakt lik en själv. Risken är dock att det blir som en kapplöpning om vem som kommer få fram den perfekta människan. Fostret som blir utsatt för kloningen kommer att vara påverkad för resten av sitt liv, då den är ansedd att vara den perfekta människan.
Hur blir det då med de mänskliga rättigheterna, där det sägs att alla människor har ett lika värde, när man hittat den så kallade "perfekta människan".
Människan blir även då en produkt, som ett föremål. Precis som man bygger med legobitar när man är yngre för att kunna få fram den perfekta byggnaden, bygger man med människan för att hitta den som är bäst.
b) Vad står förkortningen GMO för? svar: Genetisk modifierad organism.
c) Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar
skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta? svar:
Fördelar-man kan få fram fler friska sockermajs som man sedan kan använda, de riskerar inte att bli skadade av insekterna. Odlaren behöver heller inte lägga pengar på bekämpningsmedel mot insekterna och riskerar heller inte då att skada omgivningen. Odlaren behöver heller inte använda skydd själv för att inte riskera att skadas av medlet.
Nackdelar-vi riskerar att få i oss detta gift. Efter ett tag blir insekterna resistenta mot giftet, vilket även gör de resistenta mot besprutningen.
Insekter som dödar skadeinsekterna kan bli skadade av giftet, och odlaren måste då bespruta växterna än mer.
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
d) Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till. svar: Utredning av brottsplats, se vem som är far till ett barn, få grönsaker att hålla längre och inte ruttna.
e) Förklara vad kloning är för något. svar: Kloning är när man vill få fram en exakt kopia av antingen människa eller djur. Det man gör då är att man använder ett ägg som man sedan plockar ut cellkärnan från. Från personen som vill bli klonad tar man sedan en kroppcell som placeras i den "tömda" cellen. Embryot placeras sedan i en surrogatmamma som får föda fram det klonade barnet.
f) Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar. svar:
Vill du veta vilka sjukdomsanlag du bär på? Både och. Det skapar en stor oro om man får reda på att man bär en gen för t.ex. bröstcancer. Om det sen inte visar sig att man inte utvecklar sjukdomen, så har man antingen oroat sig i onödan eller opererat bort en kroppsdel i onödan. Dock kan det faktiskt visa sig att sjukdomen utvecklas, och tack vare att man visste om att man skulle kunna få den så kan man stoppa den tidigt.
Ska man tillåta kloning? Visst kan det verka intressant kloning, att man får fram en person som är exakt lik en själv. Risken är dock att det blir som en kapplöpning om vem som kommer få fram den perfekta människan. Fostret som blir utsatt för kloningen kommer att vara påverkad för resten av sitt liv, då den är ansedd att vara den perfekta människan.
Hur blir det då med de mänskliga rättigheterna, där det sägs att alla människor har ett lika värde, när man hittat den så kallade "perfekta människan".
Människan blir även då en produkt, som ett föremål. Precis som man bygger med legobitar när man är yngre för att kunna få fram den perfekta byggnaden, bygger man med människan för att hitta den som är bäst.
källor:
https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/05/06/evolutionistisk-ap-ologetik-dna/ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mutation
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/celldelning
extra:
mitokondrier-en del i cellen, stor roll för ämnesomsättningen
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mutation
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/celldelning
extra:
mitokondrier-en del i cellen, stor roll för ämnesomsättningen
onsdag 26 november 2014
atomfrågor
1. Vad är en atom?
svar: Det är en byggsten som allt i universum består av. En atom innehåller minst en elektron, en proton och oftast en neutron. Om ett ämne består av endast 1 sorts atom är det ett grundämne.
2. Vad är ett grundämne?
svar: Ett grundämne, även kallat element är när ämnets atomer har samma antal elementarpartiklar. Men neutronerna behöver inte finnas i samma antal som de två andra partiklarna, för då blir det bara en isotop.
3. Ungefär hur många grundämnen finns det?
svar: 118
4. Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag?
svar: Neutroner, protoner och elektroner.
5. Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen?
svar: Elektron är negativ, proton är positiv och neutron är neutral.
6. Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av …
svar: Tomrum, alltså vakuum.
7. Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet?
svar: Väte.
8. Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har?
svar: Alla elementarpartiklarna.
9. Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt?
svar: Isotoper är när neutroner ökar eller minskar i antalet, alltså att de inte är samma antal som protonerna och elektronerna. Den ena isotopen har 1 mer neutron och den andra har 2 mer neutroner. Den isotopen som har två mer neutroner är radioaktiv, och sänder ut betastrålning.
10. Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det?
svar: Att de inte är stabila och går igenom en sönderfallsprocess tills att de hamnar på ett stabilt ämne. När de faller sönder sänder de ut radioaktivitet som är olika farlig beroende på om det är alfa-, beta- eller gammastrålning.
11. Vad betyder ordet ”radio”?
svar: Strålning.
12. Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen?
svar: Man kan bland annat bota cancer genom att skicka fotonstrålning (även kallad gammastrålning) på de "farliga" cellerna. Strålningen delar atomerna och molekylerna så att de blir till joner. Nackdel med strålningen är dock att de friska cellerna även skadas.
Man kan även använda strålningen för att sterilisera sprutors nålar för att de inte ska finnas några bakterier som kan skada personen som ska ta sprutan.
13. Vad menas med bakgrundsstrålning?
svar: Det är den strålning som finns kvar efter Big Bang och alltid kommer att finnas kvar.
14. Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla?
svar: Väte
15. Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk?
svar: Uran.
16. Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran?
svar: Anrikning.
17. Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? svar: 3 kärnkraftverk (Oskarshamn, Forsmark och Ringhals)och 10 reaktorer.
18. Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden? svar: Man tror att man ska kunna förvara det i bergrum.
19. Förklara begreppen fission och fusion inom kärnfysik. svar: Fusion är när atomkärnor sätts ihop och därmed skapas det enormt mycket energi. Fission är tvärt om, då klyvs atomkärnorna och även då skapas det energi. I kärnkraftverk använder man sig av fission då neutroner klyver atomkärnor.
svar: Det är en byggsten som allt i universum består av. En atom innehåller minst en elektron, en proton och oftast en neutron. Om ett ämne består av endast 1 sorts atom är det ett grundämne.
2. Vad är ett grundämne?
svar: Ett grundämne, även kallat element är när ämnets atomer har samma antal elementarpartiklar. Men neutronerna behöver inte finnas i samma antal som de två andra partiklarna, för då blir det bara en isotop.
3. Ungefär hur många grundämnen finns det?
svar: 118
4. Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag?
svar: Neutroner, protoner och elektroner.
5. Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen?
svar: Elektron är negativ, proton är positiv och neutron är neutral.
6. Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av …
svar: Tomrum, alltså vakuum.
7. Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet?
svar: Väte.
8. Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har?
svar: Alla elementarpartiklarna.
9. Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt?
svar: Isotoper är när neutroner ökar eller minskar i antalet, alltså att de inte är samma antal som protonerna och elektronerna. Den ena isotopen har 1 mer neutron och den andra har 2 mer neutroner. Den isotopen som har två mer neutroner är radioaktiv, och sänder ut betastrålning.
10. Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det?
svar: Att de inte är stabila och går igenom en sönderfallsprocess tills att de hamnar på ett stabilt ämne. När de faller sönder sänder de ut radioaktivitet som är olika farlig beroende på om det är alfa-, beta- eller gammastrålning.
11. Vad betyder ordet ”radio”?
svar: Strålning.
12. Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen?
svar: Man kan bland annat bota cancer genom att skicka fotonstrålning (även kallad gammastrålning) på de "farliga" cellerna. Strålningen delar atomerna och molekylerna så att de blir till joner. Nackdel med strålningen är dock att de friska cellerna även skadas.
Man kan även använda strålningen för att sterilisera sprutors nålar för att de inte ska finnas några bakterier som kan skada personen som ska ta sprutan.
13. Vad menas med bakgrundsstrålning?
svar: Det är den strålning som finns kvar efter Big Bang och alltid kommer att finnas kvar.
14. Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla?
svar: Väte
15. Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk?
svar: Uran.
16. Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran?
svar: Anrikning.
17. Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? svar: 3 kärnkraftverk (Oskarshamn, Forsmark och Ringhals)och 10 reaktorer.
18. Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden? svar: Man tror att man ska kunna förvara det i bergrum.
19. Förklara begreppen fission och fusion inom kärnfysik. svar: Fusion är när atomkärnor sätts ihop och därmed skapas det enormt mycket energi. Fission är tvärt om, då klyvs atomkärnorna och även då skapas det energi. I kärnkraftverk använder man sig av fission då neutroner klyver atomkärnor.
tisdag 18 november 2014
1. Gå in på artikeln om Japan i NE (enkel) och klicka på kartan.
a) Var ligger Hiroshima och Nagasaki? Läs artiklarna om städerna på NE (enkel) och (kort). Svar: Om man delar inte Japan i 4 delar, den längst upp, den i mitten, den näst längst ner och sen sista biten så ligger Nagasaki på den sydvästra kusten "längst ner". Hiroshima ligger i den näst sista delen av Japan, på den södra kusten.
b) Varför tror du att just dessa två städer valdes som mål för atombombningarna 1945? svar: Jag tror att just Hiroshima blev attackerat på grund av att staden alltid varit en viktig militärstad. När Japan låg i krig mot Kina blev Hiroshima ett militärt och industriellt centrum.
Nagasaki var även en viktig stad för handel. Båda städerna blev även attackerade på grund att de inte hade blivit attackerade tidigare under kriget. USA ville se hur mycket en atombomb förstörde, så därför valde de att skicka bomben på en stad som tidigare inte blivit förstörd.
2. Läs om kärnvapen i NE (enkel).
a) Vad är kärnvapen? svar: Kärnvapen kan vara olika grejer, bland annat bomber och projektiler. De saker som de har gemensamt är dock att båda får sin oerhörda energi från fusion och fission. Fission är när man klyver atomkärnor och fusion är tvärt om, när man slår samman atomkärnor. I en atombomb så använder man sig av neutroner. Dessa neutronerna skjuter sönder atomkärnorna, och från dem frigörs det nya neutroner som i sin tur klyver en annan atomkärna. Inuti bomben sker det då en kedjereaktion och det är det som gör att energin skapas.
Kärnvapen är det kraftigaste vapen som existerar.
b) Vad händer när man spränger en atombomb? svar: Det första som händer är att röntgenstrålarna (som skapas) hettar upp luften så att ett eldklot bildas. Detta eldklot växer och blir större och större, och samtidigt gör luftstötvågen sig fri och tar sönder allt i sin väg. Eldklotet höjer sig sedan mot himlen
3. Samla fakta och argument ur reportaget och artiklarna i NE (enkel) och (kort) som nämns nedan under Källor. Diskutera i grupp eller helklass.
a) Var det rätt att använda atombomber mot Japan? svar: Det finns både en rätt sida och en fel sida. Amerikanerna ville ha hämnd efter att Japan bombat mot den Amerikanska militärbasen på Hawaii (Pearl Harbor). Eftersom att de också visste att Japan inte skulle ge sig vad, som än Amerikanerna bestämde att de skulle göra, var de tvungna att använda den värsta åtgärden vilket i detta fall var Atombomben.
Om bomben inte hade släppts skulle antagligen Japan aldrig gett vika vilket hade resulterat i ännu mer dödsfall och längre krigsperiod. Att Amerikanerna valde att döda såpass många civila var det som var mest fel med hela situationen. På sätt och vis hade ändå Japan gjort mest "rätt" då de inte dödade civila under attacken mot Pearl Harbor.
Sätt från USA's synvinkel, så gjorde Amerikanerna rätt, men med tanke på att över 120 000 personer dog (mestadels av dessa personerna var civila) så tycker jag att det var fel.
Om bomben inte hade släppts skulle antagligen Japan aldrig gett vika vilket hade resulterat i ännu mer dödsfall och längre krigsperiod. Att Amerikanerna valde att döda såpass många civila var det som var mest fel med hela situationen. På sätt och vis hade ändå Japan gjort mest "rätt" då de inte dödade civila under attacken mot Pearl Harbor.
Sätt från USA's synvinkel, så gjorde Amerikanerna rätt, men med tanke på att över 120 000 personer dog (mestadels av dessa personerna var civila) så tycker jag att det var fel.
b) Vilka moraliska och politiska skäl fanns det som talade för och emot då? svar: Just då ville USA få hämnd på Japan, men även avsluta kriget. De visste, att om man krossade Japan så skulle kriget vara över, vilket de också gjorde.
c) Vad tycker du i dag när du vet vilka konsekvenser bombningarna fick? svar: USA behövde inte använda sig av så drastiska åtgärder för att avsluta kriget och få Japan att dra sig ur kriget. "Tack vare" bomben så har och kommer hundratals människor få cancer på grund av strålningen.
onsdag 5 november 2014
Fördjupning-radioaktivt grundämne
KALIUM
Förkortning: K
Atomnummer: 19
Masstal: 39,0983
Isotoper: 4 st
Vem upptäckte ämnet? svar: Det var Georg Ernst Stahl som upptäckte Kalium då han kunde skilja på natriumföreningar och kaliumföreningar. Detta skedde år 1704. 103 år senare isolerades den första kaliummetallen av Humphry Davy och det var han som senare fick uppmärksamheten
Kaliums sönderfall. svar: Det är inte grundämnet Kalium med 39 protoner som är radioaktivt och inte är stabilt, utan det är isotopen 40K som är radioaktiv.
Vad är ett radioaktivt ämne? svar: Ett radioaktivt grundämne är ett ämne som inte är stabilt och som sönderfaller. Det behöver dock inte vara så att den vanligaste sorten av grundämnet sänder ut strålning, utan att en isotop av grundämnet är det.
Det finns en så kallad sönderfalls trappa. Ett ämne ramlar ner för denna trappa om den sänder ut alfastrålning (två protoner och två neutroner). Eftersom ett grundämne får sin egenskap på grund av hur många protoner kärnan innehåller, så blir grundämnet ett annat när det sönderfaller och sänder ut en alfapartikel.
Vad händer när Kalium sönderfaller? svar: I detta fallet så sänder Kalium inte ut alfastrålning när det sönderfaller, istället sänder det ut betastrålning. En betapartikel består av en neutron som sedan omvandlas till en proton och elektron. I vissa fall så kan ämnet ta in protonen, men ibland så bara skickas den iväg. Man kan dock inte veta när ett ämne tar in protonen eller inte.
I Kaliums fall så är det enbart 38K och 40K som är radioaktiva. När dessa sänder ut en betapartikel omvandlas de till 40CA i 40K's fall, och 38K omvandlas till 38Ar. Ingen av de ämnena som bildats är dock radioaktiva, så trappan fortsätter inte för någon av isotoperna.
Vad är kaliums halveringstid? svar: Kalium 40's halveringstid är 1.25 miljarder år. Efter dessa år har strålningen försvunnit från 50% av alla atomerna, och 50% av atomerna har även blivit till ett annat ämne beroende på vad det var för isotop.
Efter ännu 1.25 miljarder år har en fjärdedel av de resterande atomerna som sänder ifrån sig strålning omvandlats till ett annat ämne och även slutat med att sända ifrån sig strålning. Såhär fortsätter processen föralltid.
Vad används Kalium till vardagligen? svar:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalium
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalium
Förkortning: K
Atomnummer: 19
Masstal: 39,0983
Isotoper: 4 st
Vem upptäckte ämnet? svar: Det var Georg Ernst Stahl som upptäckte Kalium då han kunde skilja på natriumföreningar och kaliumföreningar. Detta skedde år 1704. 103 år senare isolerades den första kaliummetallen av Humphry Davy och det var han som senare fick uppmärksamheten
Kaliums sönderfall. svar: Det är inte grundämnet Kalium med 39 protoner som är radioaktivt och inte är stabilt, utan det är isotopen 40K som är radioaktiv.
Vad är ett radioaktivt ämne? svar: Ett radioaktivt grundämne är ett ämne som inte är stabilt och som sönderfaller. Det behöver dock inte vara så att den vanligaste sorten av grundämnet sänder ut strålning, utan att en isotop av grundämnet är det.
Det finns en så kallad sönderfalls trappa. Ett ämne ramlar ner för denna trappa om den sänder ut alfastrålning (två protoner och två neutroner). Eftersom ett grundämne får sin egenskap på grund av hur många protoner kärnan innehåller, så blir grundämnet ett annat när det sönderfaller och sänder ut en alfapartikel.
Vad händer när Kalium sönderfaller? svar: I detta fallet så sänder Kalium inte ut alfastrålning när det sönderfaller, istället sänder det ut betastrålning. En betapartikel består av en neutron som sedan omvandlas till en proton och elektron. I vissa fall så kan ämnet ta in protonen, men ibland så bara skickas den iväg. Man kan dock inte veta när ett ämne tar in protonen eller inte.
I Kaliums fall så är det enbart 38K och 40K som är radioaktiva. När dessa sänder ut en betapartikel omvandlas de till 40CA i 40K's fall, och 38K omvandlas till 38Ar. Ingen av de ämnena som bildats är dock radioaktiva, så trappan fortsätter inte för någon av isotoperna.
Vad är kaliums halveringstid? svar: Kalium 40's halveringstid är 1.25 miljarder år. Efter dessa år har strålningen försvunnit från 50% av alla atomerna, och 50% av atomerna har även blivit till ett annat ämne beroende på vad det var för isotop.
Efter ännu 1.25 miljarder år har en fjärdedel av de resterande atomerna som sänder ifrån sig strålning omvandlats till ett annat ämne och även slutat med att sända ifrån sig strålning. Såhär fortsätter processen föralltid.
Vad används Kalium till vardagligen? svar:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalium
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalium
- Övrigt?
onsdag 22 oktober 2014
Halveringstid-fysik
Vad är halveringstid? svar: Halveringstid är hur snabbt ett grundämne sönderfaller och delar på sig. Hur snabbt det sönderfaller beror på hur instabilt det är. Om ett ämne har lång halveringstid kan man även säga att den har låg aktivitet. Om det skulle vara tvärtom, alltså att den har hög aktivitet så ska atomerna i grundämnen sönderfalla snabbare.
Dock kan man inte säga exakt när en atom ska sönderfalla för det är slumpen som avgör. Det är när grundämnena sönderfaller som strålningen uppstår.
Hur kan man utnyttja radioaktivitet till något positiv och användbart? svar: Det finns många olika sätt man kan använda radioaktiviteten till. Inom sjukvården har den flera användningsområden, bland annat för att ta död på cancerceller. Man skickar då joniserad strålning mot den vävnad som är sjuk. Risken med detta är att man även tar död på de friska cellerna (vilket man nästan behöver räkna med), det är bland annat därför många tappar håret när de gör cellgiftsbehandlingar.
Dock kan man inte säga exakt när en atom ska sönderfalla för det är slumpen som avgör. Det är när grundämnena sönderfaller som strålningen uppstår.
Hur kan man utnyttja radioaktivitet till något positiv och användbart? svar: Det finns många olika sätt man kan använda radioaktiviteten till. Inom sjukvården har den flera användningsområden, bland annat för att ta död på cancerceller. Man skickar då joniserad strålning mot den vävnad som är sjuk. Risken med detta är att man även tar död på de friska cellerna (vilket man nästan behöver räkna med), det är bland annat därför många tappar håret när de gör cellgiftsbehandlingar.
onsdag 15 oktober 2014
filmen om strålning
Strålning kan både döda och rädda
döda: kärnkraftverk, sopor
rädda: mot cancer, röntgen, dödar cancerceller men man dödar även friska celler
sönderfallstrappan
vissa ämnen är mer stabilare än andra
alfapartiklar "skjuts" på andra atomkärnor-fusion
döda: kärnkraftverk, sopor
rädda: mot cancer, röntgen, dödar cancerceller men man dödar även friska celler
sönderfallstrappan
vissa ämnen är mer stabilare än andra
alfapartiklar "skjuts" på andra atomkärnor-fusion
CBRN-krigsföring:
Kemikalier & Gas-C
sjukdomar(bakterier och virus)-B
strålning-RN
Stötverkan-N
Det är massförstörelsevapen, vilket betyder att de förstör mycket(många) i sin omgivning. I Sverige räknas även brand- och rökstridsmedel in. Dock förstörs inte samhället/hus/infrastrukturen av C, B och R.
http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
fattigmansvapen?: Det är samma som biologiskt vapen. Enligt wikipedia kan det räcka med "ett djurkadaver i en färskvattenreservoar". Alltså räcker det med en liten mängd bakterier eller virus, dock är det ju beroende på hur mycket man vill förstöra.
fattigmansvapen?: Det är samma som biologiskt vapen. Enligt wikipedia kan det räcka med "ett djurkadaver i en färskvattenreservoar". Alltså räcker det med en liten mängd bakterier eller virus, dock är det ju beroende på hur mycket man vill förstöra.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
Bilogiska vapen: Virus och bakterier. Kan även kallas fattigmansvapen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
Kemiska vapen: Gaser, kallas även C-stridsmedel, stridsgas. Nervgas, Avlövningsmedel och tårgas är 3 exempel på kemiska vapen. Det är ett massförstörelsevapen, vilket betyder att det förstör stor yta/många personer samtidigt. Det kan antingen finnas i fast eller flytande form. Man har dock inte fått använda dem sen 1925.
Under Vietnam-kriget besprutade USA stora delar av Vietnam så att miljön förstördes, och så att soldaterna inte skulle kunna gömma sig under buskar eller träd. USA använde sig även av Napalm, en blandning av aluminumtvål och bensin (vilket är väldigt lättantändligt) både under Andra Världskriget (gasen uppfanns 1942) och under Vietnamkriget. Fotot på Phan Thị Kim Phúc blev världskänt efter denna händelse, och den gjorde att fredsrörelsen stärktes.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen
Bilogiska vapen: Virus och bakterier. Kan även kallas fattigmansvapen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
Kemiska vapen: Gaser, kallas även C-stridsmedel, stridsgas. Nervgas, Avlövningsmedel och tårgas är 3 exempel på kemiska vapen. Det är ett massförstörelsevapen, vilket betyder att det förstör stor yta/många personer samtidigt. Det kan antingen finnas i fast eller flytande form. Man har dock inte fått använda dem sen 1925.
Under Vietnam-kriget besprutade USA stora delar av Vietnam så att miljön förstördes, och så att soldaterna inte skulle kunna gömma sig under buskar eller träd. USA använde sig även av Napalm, en blandning av aluminumtvål och bensin (vilket är väldigt lättantändligt) både under Andra Världskriget (gasen uppfanns 1942) och under Vietnamkriget. Fotot på Phan Thị Kim Phúc blev världskänt efter denna händelse, och den gjorde att fredsrörelsen stärktes.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen
http://www.ne.se/enkel/kemiska-stridsmedel
Hur fungerar de? Vilka effekter har de på människor?:
Senapsgas: Fräter på huden, det blir som brännskador. Är inte dödligt, men kan på sikt ge cancer.
Napalm: en blandning av aluminiumtvål och bensin som gör att stället som snabbt blivit anfallet börjar brinna. Människorna som är i området får alltså brännskador.
Tårgas: Man kan för en stund bli blind, det svider oerhört mycket och ögonen tåras. Tårgas är förbjudet inom Sverige.
Saringas: kallas även nervgas, då det förstör dina nerver och nervsystem. Om man blir attackerad av Saringas kan man få andnöd, huvudvärk, illamående och synbortfall. Symptomerna för saringas kan sitta i i 3 år.
Halabja, Irak (vem, var, när, varför?): Den 16 mars 1988 blev staden attackerad av ett kemiskt stridsmedel som antagligen var nerv- och senapsgas. Tusentals människor dog, och attacken leddes av Ali Hassan al-Majid (som blev hängd). Det var under kriget mellan Iran och Irak.
Tokyos tunnebana, saringas (vem, var, när, varför?): en terroristattack som gruppen Aum Shinrikyo ledde. Det hände den 20 Mars 1995. Det var 10 personer som utförde det, 5 stycken som körde och 5 som släppte ut gas. Över 5000 personer blev skadade, "enbart" 30 personer dog. 13 av medlemmarna i terroristgruppen blev dödsdömda.
Syrien, augusti 2013: 21 augusti 2013 attackerades Ghouta, Syrien, av en stridsgas. Man vet fortfarande inte vilken slags gas de använde, men FN tror att det kan ha varit sarin. Man vet heller inte exakt hur många som dog, men det var en siffra mellan 322 och 1729.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gasattacken_i_Ghouta
http://www.expressen.se/nyheter/fn-syriens-rebeller-anvande-saringas/
kemiska vapen under första världskriget: Under första världskriget använde man många olika sorters kemiska vapen, bland annat tårgas, senapsgas, fosgen och klor. I början var det fransmännen som använde sig av tårgas, sen tog Tyskarna efter och började utveckla de olika stridsmedlerna. Dock användes inte tårgas så mycket eftersom att de snabbt märkte att gasen frös under vintern. Det sämsta med klor-gasen var att molnet med den hade en grön färg, vilket gjorde den enkel att upptäcka. Fosgen och senapsgas var däremot färglösa, så de kunde man inte upptäcka med hjälp av ögonen.
http://vetamix.net/image/kemisk-krigf%C3%B6ring-under-f%C3%B6rsta-v%C3%A4rldskriget_20777
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget
dumpning senapsgas: Sjöfartsverket har gjort en kartläggning i Östersjön, och tack vare den hittade de 39 000 objekt, varav 10 000 kan vara ammunition från andra världskriget som innehåller senapsgas. Detta ska dock inte vara en fara för omgivningen, bara man inte rör det.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=5379136
konvention om förbud mot kemiska vapen: 1925 förbjöd man att man inte fick använda kemiska vapen i krig, men det var inte förrän 1993 som det även bestämdes att man inte fick utveckla, inneha eller använda det i krig. Då räknas även herbicider med som ett stridsmedel.
http://www.redcross.se/om-oss/krigets-lagar/vapen/kemiska-och-biologiska-vapen/
Hur fungerar de? Vilka effekter har de på människor?:
Senapsgas: Fräter på huden, det blir som brännskador. Är inte dödligt, men kan på sikt ge cancer.
Napalm: en blandning av aluminiumtvål och bensin som gör att stället som snabbt blivit anfallet börjar brinna. Människorna som är i området får alltså brännskador.
Tårgas: Man kan för en stund bli blind, det svider oerhört mycket och ögonen tåras. Tårgas är förbjudet inom Sverige.
Saringas: kallas även nervgas, då det förstör dina nerver och nervsystem. Om man blir attackerad av Saringas kan man få andnöd, huvudvärk, illamående och synbortfall. Symptomerna för saringas kan sitta i i 3 år.
Halabja, Irak (vem, var, när, varför?): Den 16 mars 1988 blev staden attackerad av ett kemiskt stridsmedel som antagligen var nerv- och senapsgas. Tusentals människor dog, och attacken leddes av Ali Hassan al-Majid (som blev hängd). Det var under kriget mellan Iran och Irak.
Tokyos tunnebana, saringas (vem, var, när, varför?): en terroristattack som gruppen Aum Shinrikyo ledde. Det hände den 20 Mars 1995. Det var 10 personer som utförde det, 5 stycken som körde och 5 som släppte ut gas. Över 5000 personer blev skadade, "enbart" 30 personer dog. 13 av medlemmarna i terroristgruppen blev dödsdömda.
Syrien, augusti 2013: 21 augusti 2013 attackerades Ghouta, Syrien, av en stridsgas. Man vet fortfarande inte vilken slags gas de använde, men FN tror att det kan ha varit sarin. Man vet heller inte exakt hur många som dog, men det var en siffra mellan 322 och 1729.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gasattacken_i_Ghouta
http://www.expressen.se/nyheter/fn-syriens-rebeller-anvande-saringas/
kemiska vapen under första världskriget: Under första världskriget använde man många olika sorters kemiska vapen, bland annat tårgas, senapsgas, fosgen och klor. I början var det fransmännen som använde sig av tårgas, sen tog Tyskarna efter och började utveckla de olika stridsmedlerna. Dock användes inte tårgas så mycket eftersom att de snabbt märkte att gasen frös under vintern. Det sämsta med klor-gasen var att molnet med den hade en grön färg, vilket gjorde den enkel att upptäcka. Fosgen och senapsgas var däremot färglösa, så de kunde man inte upptäcka med hjälp av ögonen.
http://vetamix.net/image/kemisk-krigf%C3%B6ring-under-f%C3%B6rsta-v%C3%A4rldskriget_20777
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget
dumpning senapsgas: Sjöfartsverket har gjort en kartläggning i Östersjön, och tack vare den hittade de 39 000 objekt, varav 10 000 kan vara ammunition från andra världskriget som innehåller senapsgas. Detta ska dock inte vara en fara för omgivningen, bara man inte rör det.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=5379136
konvention om förbud mot kemiska vapen: 1925 förbjöd man att man inte fick använda kemiska vapen i krig, men det var inte förrän 1993 som det även bestämdes att man inte fick utveckla, inneha eller använda det i krig. Då räknas även herbicider med som ett stridsmedel.
http://www.redcross.se/om-oss/krigets-lagar/vapen/kemiska-och-biologiska-vapen/
tisdag 14 oktober 2014
ordlista-radioaktivitet
radioaktivitet-atomkärnor som faller isär. När dessa delar på sig blir de radioaktiva och det bildas strålning
Becquerel-Detta är två saker, både enheten som man mäter radioaktivitet i, men också mannen som upptäckte radioaktiviteten.
Pierre & Marie Curie-Tillsammans med Becquerel upptäckte detta paret fakta om radioaktivitet som man inte vetat tidigare. Alla tre forskarna fick 1903 nobelpriset i fysik, och 1911 fick hon nobelpris för att ha upptäckt två grundämnen som sände ut strålning.
polonium-(Po)En av grundämnena Marie Curie upptäckte.
alfastrålning-Denna strålning är den som är minst farlig. Den bildas när atomkärnan släpper iväg två neutroner och två protoner.
alfapartikel- Det är en partikel bestående av två neutroner och två protoner.
radon(Rn)-Alfastrålning. Det andra grundämnet Marie Curie upptäckte, även detta sänder ut strålning.
betastrålning-Denna strålning är en aning farligare än alfastrålning, men inte livsfarlig i måttlig mängd.
betapartikel- i atomkärnan omvandlas en neutron till en proton och en elektron. Den elektron som sänds ut är en betapartikel och är radioaktiv.
gammastrålning-Den allra allra farligaste strålning, även kallad fotonstrålning(fotoner är
ljuspartiklar). Så det är ljuspartiklar som har en oerhörd mängd energi.
detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet)- Geiger Müller-rör (Gm-rör), Geigerräknare, dimkammare, man mäter det i becquerel.
bakgrundsstrålning- Efter Big Bang så finns det fortfarande kvar lite strålning. Denna strålning kommer alltid finnas kvar och kallas bakgrundsstrålning.
torsdag 9 oktober 2014
PH-grejer
Kolsyra är en svag syra
vätejon=H+=positivt laddad syra
hydroxidjoner=OH=minusladdade syror
syror:
saltsyra-HCI (väte och klor)
salpetersyra-HNO3 (väte, kväve+syre(nitrat)
svavelsyra-H2SO4 (väte, syre, svavel)
ättiksyra
starka syror har ner vätejoner
ammoniak och natriumhydroxid = vanliga baser
baser:
KOH-Kaliumhydroxid
NaOH-Natriumhydroxid
NH3-ammoniak
SIV=syra i vatten
kaustiksoda-natriumhydroxid-NaOH
Logaritmisk skala
ph3 är 10 gånger så sur som ph4
ph2 är 100 gånger så sur som ph4
ph1 är 100 gånger så sur som ph4
syra (0) neutralt(7) basiskt(14)
I--------------------I---------------I
rött gult grönt blått
diskmedel-neutral
kolsyra-svag syra
vatten-liiiiite basiskt
kaffe-surt
Varför är vanligt kranvatten basiskt? svar: För att vattnet går genom metall(koppar)rören, och vattnet "tar med" lite koppar"
syra+bas=neutralisation
varje gång man blandar en syra och en bas får man vatten+salt (H2O+NaCl)
alltid när man blandar en syra och en bas blir det en reaktion=varmt
olika indikatorer:
PH-papper
BTB
PHometer
vätejon=H+=positivt laddad syra
hydroxidjoner=OH=minusladdade syror
syror:
saltsyra-HCI (väte och klor)
salpetersyra-HNO3 (väte, kväve+syre(nitrat)
svavelsyra-H2SO4 (väte, syre, svavel)
ättiksyra
starka syror har ner vätejoner
ammoniak och natriumhydroxid = vanliga baser
baser:
KOH-Kaliumhydroxid
NaOH-Natriumhydroxid
NH3-ammoniak
SIV=syra i vatten
kaustiksoda-natriumhydroxid-NaOH
Logaritmisk skala
ph3 är 10 gånger så sur som ph4
ph2 är 100 gånger så sur som ph4
ph1 är 100 gånger så sur som ph4
syra (0) neutralt(7) basiskt(14)
I--------------------I---------------I
rött gult grönt blått
diskmedel-neutral
kolsyra-svag syra
vatten-liiiiite basiskt
kaffe-surt
Varför är vanligt kranvatten basiskt? svar: För att vattnet går genom metall(koppar)rören, och vattnet "tar med" lite koppar"
syra+bas=neutralisation
varje gång man blandar en syra och en bas får man vatten+salt (H2O+NaCl)
alltid när man blandar en syra och en bas blir det en reaktion=varmt
olika indikatorer:
PH-papper
BTB
PHometer
onsdag 1 oktober 2014
jord och bergvärme (plus lite kärnkraft)
Bergvärme:
Bergvärme fungerar så att ett eller flera rör per hushåll borras ner i bergen på ca 100 meters djup, det beroende på hur djupt ner grundvattnet finns. I dessa rör finns det slangar som innehåller vatten med en väldigt låg temperatur. Detta låter man sen cirkulera runt i rören. Vattnet som i sin tur är omringat av grundvattnet(vilket har en temperatur på 6-8°C)värms upp i rören. Detta vattnet används sen till att värma upp hushåll eller så omvandlas det till energi.
Jordvärme:
På cirka 1 meters djup grävs det ner plastslangar som innehåller en vätska. Denna vätska värms upp precis som i bergvärmerören, men denna gången av den uppvärmda marken. Alltså använder man solens värme för att utvinna energi. Den uppvärmda vätskans värme omvandlas senare till energi som används till hushållet.
För att kunna gräva ner jordvärmeslangar måste man ha en yta/tomt på 250-400 kvadratmeter.
Bra med jordvärme och bergvärme är att man inte använder några av jordens resurser. De är alltså helt miljövänliga, då man får energin från värmen i marken.
Geoenergi är ett samlingsnamn för sjö-, mark- och bergvärme. Många hushåll använder sig av jordvärme, och då gräver man ner slingor i jorden (ca 90-150 cm ner).
Kärnkraft:
Som bränsle i kärnkraftverk använder man uran. Detta får man från uran-gruvor som finns på många ställen i världen. I Sverige har vi gruvor, men producerar näst intill ingen uran till kärnkraftverken som vi har här. Istället köper vi in uran från andra länder där det finns stora urangruvor, så som Kanada och Kazakstan.
De länderna som producerar uran utvinner det först från gruvorna, sen krossas det och anrikas
tisdag 30 september 2014
ordlista-atomer
atom-byggsten som allt är gjort av.
atomos-atom fast på Grekiska
Demokritos-Han som fick äran att ha kommit på det mesta om atomer.
Leukippos-Demokritos lärare som egenligen kom på atomerna.
Aristoteles-Han var emot Demo och atomerna och trodde att allt var byggt av dom 4 elementen.
de fyra elementen-Det Aristoteles trodde att allt var gjort av.
elementarpartiklar-protoner, neutroner och elektroner.
elektron-det snurrar runt neutronerna och protonerna. minus
proton-ligger i mitten med neutronerna
neutron-ligger i mitten med protonerna
atomnummer-hur många protoner och elektroner det är i ämnet.
masstal-hur många neutroner och protoner det är tillsamans.
u-man mäter hur mycket en atom väger i denna enhet.
isotop-när det är mer eller mindre neutroner än protoner i ämnet.
periodiska systemet-där alla grundänmnena är samlade.
proton - +
neutron - neutral
elektron - -,
P & N i mitten, elektroner snurrar runt.
atom - byggstenar som allt är gjort av, atom betyder odelbar
atomos - det grekiska order för atom
Leukippos -
Aristoteles -
de fyra elementen -
elementarpartiklar -
elektron - negativ, partikel som snurrar kring atomkärnan
proton - positiv, finns i atomkärnan tillsammans med neutron
neutron - neutral, finns i atomkärnan tillsammans med proton
atomnummer - hur många protoner det finns i atomkärnan
masstal - n+p, det vill säga det sammanlagda antalet av neutroner och protoner
u - enheten för hur mycket en atom väger
isotop - när det finns nått antal mer eller mindre neutroner i ett grundämne
periodiska systemet -
Demokritos - Han som får äran för att ha kommit på atomläran
Sir J.J Thomson - upptäckte elektronen, alltså hittade en mindre del av atomen
Ernest Rutherford - Han kom på protonerna
Niels Bohr - Ritade upp hur en atom var uppbyggd, fick en
Murray Gell-Mann & Georg Zweig - Upptäckte kvarken
"Guds partikel"-det som var mindre än elektroner
siffran där uppe är neutoner
den där nere är protoner
kvark -
elektronskal -
K(skalet)-2
L-8
M-18
N-32
söndag 14 september 2014
kärnkraft
Hur fungerar kärnkraftverk? svar: Det är fission. Neutroner klyver urankärnor där det sen frigörs nya neutroner från. Dessa neutronerna klyver andra urankärnor (vilket kallas fussion), och därmed blir det en kärnreaktion av uran-klyvning. När urankärnorna klyvs bildas det en oerhörd energi. Denna energi omvandlas till värme som i sin tur värmer upp vatten. Av det varma vattnet blir det ånga som driver en turbin som i sin tur är kopplad till en generator. Denna generator omvandlar energin till elenergi. Där urankärnorna klyvs finns det även styrstavar som kyler ner urankärnorna för att det inte ska bli en härdsmälta.
Vilka har vi i Sverige? svar: Ringhals (Varberg), Oskarshamn och Forsmark
Varför ligger de där de ligger? svar: För att havsvattnet är såpass kallt, och det används för att kyla ner ångan som skapas
*Hur ser det ut i andra länder? svar: Tyskland, bland annat, blev skrämda av olyckan som inträffade i Fukushima och bestämde sig därför för att avverka sina kärnkraftverk inom snar framtid. De satsar istället på kolkraft. Frankrike har 59st kärnkraftverk och USA har 104 st.
* Var får vi bränslet ifrån? svar: Bland annat Kanada
Avfallet? svar: Avfallet från kärnkraftverken är mycket farliga, och har en stor strålningshalt som är mycket farlig för människan, djur och vår miljö. Därför finns det speciella anläggningar där man förvarar avfallet. Detta avfall måste lagras i 100 000 år innan strålningshalten har sjunkit så att det inte är farligt för omvärlden.
Kända olyckor? svar: Fukushima(2011), Tjernobyl(86) och Harrisburg(76)
Kan det hända i Sverige? svar: Både ja och nej, ja: de börjar bli gamla och det finns risker. De som jobbar där kan göra fel, och saker innuti kan gå sönder. Dock har Sveriges kärnkraftverk en oerhört stor säkerhet, så det är inte alls stor chans att det kommer hända. I Japan var det en tsunami och jordbävning som gjorde att reaktorerna gick sönder, så i Sverige krävs det något heeelt annat med tanke på att det inte kan bli en Tsunami här.
Fast ja, det kan hända.
Fast ja, det kan hända.
Fördelar/nackdelar med kärnkraft, svar:
Framtiden - är det något att satsa på?
onsdag 10 september 2014
tisdag 9 september 2014
ENERGIFORMER
ENERGIFORMER
Rörelseenergi - rörelsen
lägesenergi – när något faller
värmeenergi – (den sämsta) den som alltid blir över,
restprodukt, försvinner,
sol → strålningsenergi -
atomkärnor → kemisk energi – maten vi får i oss är
kemisk energi,
mekanisk energi – gemensamt namn för läges- och
rörelseenergi
elenergi – (den bästa) går att spara, använda när
man vill,
elektrisk energi – (den bästa) går att spara,
använda när man vill,
kärnenergi – fission och fussion
all energi kommer från solen
Om du lyfter upp en väska finns det energi lagrat i
väskan
via fotosyntesen,
fotosyntesen:
från strålningsenergi till kemiskenergi, sen till t.ex
värmeenergi
olja är kemiskenergi
kärnkraftverk: kärnenergi → värmeenergi →
rörelseenergi → elenergi
vattenkraftverk: strålningsenergi → lägesenergi →
rörelseenergi →
fredag 29 augusti 2014
engelska-svåra ord och sammanfattning
(notorious
scuffle
evoke
occurred
subsequent
dogged
blockbuster)
instigated-hetsa, anstifta, sätta i gång
restructuring-omstrukturera
executive-verkställande
operates-fungera/arbeta
profitability-lönsamhet
Despite-trots
trace-spåra/upptäcka
separatists-seperatist
interim-provosorisk
On the account of the two accidents that happened the two airplanes associated The Malaysian Airlines
http://www.theguardian.com/business/2014/aug/29/malaysia-airlines-cut-6000-jobs-mh370-mh17-disasters
scuffle
evoke
occurred
subsequent
dogged
blockbuster)
instigated-hetsa, anstifta, sätta i gång
restructuring-omstrukturera
executive-verkställande
operates-fungera/arbeta
profitability-lönsamhet
Despite-trots
trace-spåra/upptäcka
separatists-seperatist
interim-provosorisk
On the account of the two accidents that happened the two airplanes associated The Malaysian Airlines
http://www.theguardian.com/business/2014/aug/29/malaysia-airlines-cut-6000-jobs-mh370-mh17-disasters
torsdag 28 augusti 2014
Laboration v.35
Vad händer när man sätter ett ägg som en kork på en ekolv?
28/8, labbkompis: Matilda Hedström
Materiel & kemikalier: Hårdkokt ägg, E-kolv, Vatten, tekokare
Metod: Vi plockade fram allt material vi behövde vilket var en E-kolv och en tekokare. Efter det satte vi vattnet på kokning och började skala det hårdkokta ägget. Vi skalade det under kallt rinnande vatten, för då blir det lättare att få bort skalet och ägget förstörs inte. Sen häller man i det kokande vattnet i e-kolven, ungefär 3-4 cm. Snabbt la vi ägget på e-kolvens mynning (vi tog den spetsiga delen av ägget nedåt). Du kan behöva trycka lite på ägget så att det inte ramlar.
Resultat: Det första resultatet vi fick blev inte som det andra gruppernas resultat. Ägget stannade liksom inte på sin plats, utan det lade sig ner istället. Men på det andra försöket så fastnade ägget som en kork i e-kolven. Tillslut gled den bara längre och längre ner. Efter ett tag hade hela ägget åkt ner så det låg i e-kolven.
Slutsats: När man häller i det kokande vattnet värms luften inuti kolven upp. Varm luft väger mindre än kall luft, därför blir även lufttrycket mindre inuti e-kolven. Luften då som är ovanför ägget är mycket kallare (har högre lufttryck) vilket gör att den trycker på ägget. Tyngdkraften gör även att ägget dras nedåt.
Anledningen till att man har varmt, kokande vatten är ju då för att luften inuti ska värmas upp, men man behöver egentligen inte använda sig av just vatten, utan det finns även andra möjligheter. Man kan t.ex. sätta eld på papper (det blir samma effekt, för luften värms upp utav elden)
Anledningen till att man har varmt, kokande vatten är ju då för att luften inuti ska värmas upp, men man behöver egentligen inte använda sig av just vatten, utan det finns även andra möjligheter. Man kan t.ex. sätta eld på papper (det blir samma effekt, för luften värms upp utav elden)
Felkällor/förbättringar... Första gången vi gjorde laben fick vi inte alls samma resultat som de andra grupperna. Antagligen hade vi varit lite för ivriga, för vi trodde att ägget skulle fastna direkt. Vi gjorde det en gång till, denna gången med nytt vatten och en aning lugnare. När vi hällt i vattnet satte jag lugnt på ägget, och tryckte löst på det i en liten stund. När vi gjorde på det sättet så funkade det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)