ordlista-atomer

atom-byggsten som allt är gjort av. 

atomos-atom fast på Grekiska

Demokritos-Han som fick äran att ha kommit på det mesta om atomer.

Leukippos-Demokritos lärare som egenligen kom på atomerna. 

Aristoteles-Han var emot Demo och atomerna och trodde att allt var byggt av dom 4 elementen. 

de fyra elementen-Det Aristoteles trodde att allt var gjort av. 

elementarpartiklar-protoner, neutroner och elektroner. 

elektron-det snurrar runt neutronerna och protonerna. minus

proton-ligger i mitten med neutronerna

neutron-ligger i mitten med protonerna

atomnummer-hur många protoner och elektroner det är i ämnet. 

masstal-hur många neutroner och protoner det är tillsamans. 

u-man mäter hur mycket en atom väger i denna enhet. 

isotop-när det är mer eller mindre neutroner än protoner i ämnet. 

periodiska systemet-där alla grundänmnena är samlade.  

proton - +

neutron - neutral

elektron - -, 

P & N i mitten, elektroner snurrar runt. 

atom - byggstenar som allt är gjort av, atom betyder odelbar

atomos - det grekiska order för atom

Leukippos - 

Aristoteles - 

de fyra elementen - 

elementarpartiklar - 

elektron - negativ, partikel som snurrar kring atomkärnan

proton - positiv, finns i atomkärnan tillsammans med neutron

neutron - neutral, finns i atomkärnan tillsammans med proton

atomnummer - hur många protoner det finns i atomkärnan

masstal - n+p, det vill säga det sammanlagda antalet av neutroner och protoner

u - enheten för hur mycket en atom väger

isotop - när det finns nått antal mer eller mindre neutroner i ett grundämne

periodiska systemet - 

Demokritos - Han som får äran för att ha kommit på atomläran

Sir J.J Thomson - upptäckte elektronen, alltså hittade en mindre del av atomen

Ernest Rutherford - Han kom på protonerna

Niels Bohr - Ritade upp hur en atom var uppbyggd, fick en 

Murray Gell-Mann & Georg Zweig - Upptäckte kvarken

"Guds partikel"-det som var mindre än elektroner

siffran där uppe är neutoner

den där nere är protoner

kvark - 

elektronskal - 

K(skalet)-2

L-8

M-18

N-32

kostcirkeln-film

från filmen:

12åringar har likadana problem som de äldre: diabetes, igentäppta blodkärl

energi beroende på hur mycket man rör sig

sitta still framför datorn-som om en lampa ska lysa-

springa-tända 15 lampor

15 gånger så mycket energi om man springer

fysiskt aktiv- då kan man äta skräpmat osv

om man inte är fysiskt aktiv-skräpmat kan påverka hälsan negativt

LCHF, flygvärdinnedieten osv, 5.2

muskelarbete

tallriksmodellen är bästa dieten

tre delar:

protein-fisk, kött, fågel

kolhydrater-pasta, ris, potatis

grönsaker-

många kolhydrater om man tränar

1/2 kolhydrater, ¼ protein och ¼ grönsaker

den som inte rör sig så mycket:

¼ kolhydrater, ½ grönsaker, ¼ protein

fettet är ett mycket näringsämne

för att få energi till långvarigt arbete

bra för de fettlösliga vitaminerna

fetterna behövs som en transport

även skydd för inre organ

mättat fett-hjärtsjukdomar

ju hårdare fett-desto onyttigt

protein-animaliska produkter

för hår, hud, naglar osv

soja är ett bra alternativ för att få i protein

kolhydrater:

mjölk, pasta, potais,

långsamma och snabba

en bulle och en fullkornsmacka-lika mycket energi

snabba kolhydrater i bulle, långsamma i fullkornsmacka

långsamma: pasta, kokt potatis, råris, rå fullkornspasta

regelbundna matvanor

frukosten bör innehålla både kolhydrater och protein

filtallrik med müsli

bra lunch: varm måltid, hemlagad, kolhydrater, protein och fett

¼ fett kolhydrater,

mer protein innan vi ska sova för då behöver man inte lika mycket protein

vanlig ungdom-äpple kanske

mellanmål för aktiv person: macka, fil  

artikel om vindkraftverk

LÅTER VI SVERIGES PENGAR BLÅSA IVÄG? 

Ett vindkraftverk kostar 32 miljoner kronor. 32 miljoner kronor som vi skulle kunna lagt på lärare, skolan, ungdomar eller arbeten. Personligen tycker jag att Sverige behöver förminska användningen av kärnkraftverken, och vindkraftverken är ett alternativ. Men, är det värt pengarna?

De är rätt lugnande att titta på, vindkraftverken. Hur de i horisonten snurrar med sina propellrar i takt med molnen som rör sig på himlen. Men är vindkraften något att satsa på? Inte enligt mig. I Sverige (år 2012)har vi 2800 stycken vindkraftverk, utplacerade på olika platser i landet. Tillsammans utgör de 4 procent av den energin som används i Sverige. Ett vindkraftverk kan kosta upp mot 32 miljoner kronor, alltså lägger staten miljontals kronor på stora propellrar som sedan inte ens utvinner en 20:e del av den energin som Sverige behöver.
Med de pengarna som används för att bygga upp vindkraftverken skulle man istället kunna bygga ut vattenkraftverken så att de kan bli mer effektiva, eller satsa på solkraft. 

Om man väljer att placera ut ett stort vindkraftverk (200m högt), kostar det 32 miljoner kronor. Självklart kan man placera ut ett som är mindre, t.ex. 150m högt, men man får inte ut lika mycket energi då.
Vi antar att staten bestämmer sig för att satsa på vindkraftverken och de ska utgöra 100% av energin vi får. Man behöver då sätta ut ca 70 000 vindkraftverk runt om i landet, vilket får en kostnad på tvåtusen etthundra miljarder kronor (2100 000000000).

Visst finns det vissa fördelar med vindkraftverk också, så som att de är en förnybar energikälla, de bidrar inte till växthuseffekten och de använder inte några av jordens resurser som kommer ta slut. Men samtidigt så tar det över 8 år innan man har vunnit på att ha placerat ut ett vindkraftverk, och det är en lång tid.

Enligt många stör även vindkraftverken fågellivet, och hushåll som har fått vindkraftverk utplacerade nära sig stör sig på bullret. I nuläget är det inget stort problem då många vindkraftverk är satta på platser så att de har avstånd från hushåll. Dock kan det blir ett mycket stort problem om man blir tvungen att placera ut ännu mer vindkraftverk, och än mer runt hushåll. 

Vi kan inte fortsätta att lägga miljontals kronor på vindkraftverken. Istället borde vi antingen satsa på vattenkraftverken som redan nu utvinner 45% av Sveriges energi, eller på solkraften. Både vatten- och solkraft är förnyelsebara energikällor, och man skulle kunna ge ett bidrag varje år eller månad till varje hushåll i Sverige så att de kan placera ut solceller på taken. Med hjälp av att placera ut solceller kan man även minska produktionen av energi från kärnkraftverk, som enligt mig inte är bra i längden. 

Att ha kvar de vindkraftverk som vi har i Sverige idag är dock ingen dålig idé. 4% är fortfarande 4%, och om något händer de andra energikällorna så får vi fortfarande lite energi. Man kan då ha vindkraftverken som en reserv-energikälla. Men, jag anser att det inte är rätt satsning. 

källor: 

http://vind.kraftig.se/ 

http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/

kommunism, socialism, liberalism och konservatism-film

började med industrialiseringen
ett motstånd-fackföreningar
liten skillnad mellan socialism och kommunism
arbetarna-revolution
arbetarna äger fabrikerna
första världskriget-
kommunisten Lenin
ryska revolutionen-splittrar arbetarrörelsen
socialdemokraterna slänger ut revolutionärerna
de utslänga bildar kommunistpartiet
Lenin skickar motståndare till fångläger
Stalin-alla skickar till läger om de säger emot kommu.
Många svenskar åker till sovjet
arbetsläger eller avrättas
sovjet "arbetarnas paradis"
1929 splittras kommunistpartiet
stöder hitler
kalla kriget
jakt på kommunister
polisen i sverige lyssnar av vänster
radikaliseras svenska politiken
studentrevolter
80-talet-världskommunismen uppbrott
1991 sovjet----



sammanfattning:
När industrialiseringen startade, det vill säga i slutet av 1800-talet, startade arbetarna ett motstånd i form av ett fackförbund. Arbetarna ville göra revolution, och de ville äga allting tillsammans. Denna idé startades hos Karl Marx och Friedrich Engels som skrevs ner i bok, inget ändrades dock då. De ville även att det inte skulle vara ett klassamhälle, alltså att alla skulle vara lika värda.
Lenin läste om denna ideologi, och ville göra revolution. De försökte därför slänga bort tsaren, dock lyckades de inte.
Vid den tiden var Ryssland ett klassamhälle, där de rika var oerhört rika och de fattiga verkligen var fattiga.


1800-talet-sverige fattigt
1 miljon nänniskor åker till amerika
bonneland-industrisamhälle
16h jobb per dag
var 20 svensk får jobba
arbetare eller kvinnor får inte jobba
fackförbund startas, 
farligt dock-sparkad och vräkt
inspirerade av Marx och Engels
arbetarna utsugna, måste göra revolution

ingen tydligt skillnad mellan kommunism och socialism
1889-socialdemokraterna startas
August Palm-kommunism
de kämpar för arbetarna
inte jobba mer än 8h
viktigaste: alla ska ha rösträtt
1917 splitras arbetarrörelsen
Lenin-tsaren
arbetarna har fått rösträtt
sossarna leder landet
några sossar är för revolution-utkastade
hungersnöd i sverige-första världskriget i europa
rösträtt hos kvinnorna
1919 får kvinnor rätt att rösta
Per Albin Hansson-vission om svenskt folkhem
fattiga och rika-samma rättigheter
många barnhemsbarn
partierna går samman och lyckas att hålla sverige utanför kriget
ekonomi-uppsving
sossarna-reform efter reform
rätten till semster blir lag-3 veckors semester 1951
socialismer demonstrerar mot USA:s krig

socialistisk reform trots tidsandan
kollektivt ägande, pengarna ska gå till de anställda, pengarna gå till kollektivfonder
Bildt blir statsminister
alla ska ha ett arbete, oavsett kön eller samhällsklass


sammanfattning: I slutet av 1800-talet var sverige mycket fattig. 1 miljon svenskar emigrerar till Amerika och bonnelandet Sverige blir till ett industrisamhälle. Arbetarna jobbar 16h per dag, och var 20 svensk får rösta. Precis som kommunismen så startades socialismen av Karl Marx och Friedrich Engels.
Arbetarna var utsugna, de var tvungna att göra revolution. 1889 grundas därför socialdemokraterna som jobbade för att alla arbetare ska jobba högst 8h per dag och att alla även ska få rösträtt. Omkring 1917 fick alla arbetare för första gången rösta, och 1919 får även alla kvinnor rösträtt.
Per Albin Hansson blev ledare för socialdemokraterna och hade en vision om ett svenskt folkhem där alla hade samma rättigheter, rika som fattiga.
Under första världskriget går även alla partierna samman och lyckas hålla Sverige utanför kriget. De lyckas, och efter kriget får Sveriges ekonomi en uppsving. Socialdemokraterna ville göra reform efter reform, och lyckades 1951 göra en lag om att alla arbetare skulle ha 3 veckors semester.

startskott för liberalism-franska revolution
kungen och adeln störstas
de som nu börjar prata om rättigheter för vanligt folk-franska liberalerna
svenska liberaler 100 år senare
valet 1905- ny statsminister
liberalerna kräver att alla ska få rösta
socialdemokraterna höll med
kungen vill bromsa utvecklingen
Staaff och kungen tycker illa om varandra
Kungen känner sig hotad av Staaff
rysskräcken samtidigt som första världskriget
liberalerna är emot
1914 samlas 30 000 bönder i sthlm-demonstration för kungen
kungen-ut från slottet-tal-avstånd från regeringens förslags politik
Staaff tvingas avgå
i Europa-första världskriget
Kvinnorna i England vill ha rösträtt
i sverige-fredligt
Selma Lagerlöf
1918, 1 världskriget slut-1919
två liberala partiet 1934-folkpartiet
nationalsocialismen
Hitler
Hitler blir beundrad i Sverige
Regeringen rädd för nazityskland
Torgny Segerstedt protesterar för att hitler får åka genom sverige med tåg
1945-fred-sverige klarar sig
folkpartiet vill ena de borgliga
Centerpartist blir statsminister
de borgliga har svårt att komma överens
Ola Ullsten blir 
kommunismen i öst faller
Carl bildt blir statsminstier-borlig regering igen

liberalerna har haft få år vid makt
yttrandefrihet och individens frihet har de liberala kämpar för länge
nu grund för det moderna samhället

sammanfattning:
Under Franska revolutionen(1789) startade de franska liberalerna revolution, adeln och kungen störstas. Ungefär 100 år senaste kommer denna idéologin till Sverige, och de Svenska liberalerna

ha kvar det gamla
kungen och adeln-makt
franska revolutionen
konservativa-protesterade för att ha kvar kungen
gud bestämde vilka som skull vara rika och fattiga
liberaler ville ha bort kungen
konservativa blev arg
upplysningstiden
romantik-känslan
1800-industrier
fackföreningen startades
socialister
de konservativa ville stoppe dem
en reaktion på socialdemokraterna
allmänavalmansförbundet
rikas röster var er värda än fattigas
kvinnor borde inte få rösta
Arvid Lindman-första ledaren
han ville få folk att att rösta på honom
staten skulle inte bestämma
rösträtt för män-mer makt för de rika dock
1920-1930-nazismen spreds sig
arvid tog asvstånd från nazisterna och ungdomarna
1936 dog Arvid i en flygolycka
1930-bytte namn till högerpartiet
stor fråga: religion
1964: krävde mer undervisning om kristendomen
kristen demokratisk samling-KDS
1973-Alf Svernsson
1991 kom de in i riksdagen
familjen och kristen etik
Högerpartiet bytte namn till Moderaterna, Gösta Boman
2 moderata statsministrar
Carl Bildt
statliga företag såldes
friskolor
efter 3 år-sossarna tog över
KD eller M är inte konservativa

sammanfattning: Samtidigt som fackförbunden skapades i mitten av 1800-talet, och även socialdemokraterna skapades, så startades även ett parti med namnet Allmänna Valmansförbundet. Det var även när den Franska Revolutionen ägde rum, och de liberala ville hugga huvudet av kungen som de konservativa trädde fram och ville rädda kungen.
De hade en ideologi om att de rikas röster var mer värda än de fattiga, och att kvinnor inte borde få rösta. Arvid Lindman blev den första ledaren för Allmänna Valmansförbundet, och han blev även Sveriges statsminister fram till att han dog, 1936.
Även KDS startades, och de hade en ideologi om att staten skulle ha mindre betydelse, mer undervisning om kristendomen i skolan och att familjen var viktig.

Darf ich-modala hjälpverb

1. 
a. Heute kann Peter nicht arbeiten.

b. Musst du in den Ferien arbeiten? 

c. Wir wollen in den Ferien arbeiten. 

d. Sie sollen in den Ferien arbeiten, sagst der Lehrer. 

e. Ich darf in der morgen arbeiten.
f. Er will nicht allein arbeiten.

2. 
a. Wir wollen morgen bei Conny feiern.
b. Isa will auch kommen.
c. Wann soll ich zu Hause sein, Mama?
d. Isa darf meistens bis 11 Uhr wegbleiben.
e. Ich muss immer schon früher gehen, wenn wir feiern.
f. Kannst du dir denken, wie peinlich das ist?
g. Also, darf ich bis 11 Uhr wegbleiben?
h.Du, musst Ja sagen, Mama!

b. Darf, darf
c. Musst, Muss

diagram-valet

Här ser man alltså att Socialdemokraterna gick rätt så mycket bättre i skolvalet, medan Moderaterna nästan gick dubbelt så bättre i Riksdagsvalet. Sverigedemokraterna hade ett rätt så likt resultat i båda valen. Kristdemokraterna fick knappt några röster alls i skolvalet, men i riksdagsvalet fick dom 4.6%.

kärnkraft

Hur fungerar kärnkraftverk? svar: Det är fission. Neutroner klyver urankärnor där det sen frigörs nya neutroner från. Dessa neutronerna klyver andra urankärnor (vilket kallas fussion), och därmed blir det en kärnreaktion av uran-klyvning. När urankärnorna klyvs bildas det en oerhörd energi. Denna energi omvandlas till värme som i sin tur värmer upp vatten. Av det varma vattnet blir det ånga som driver en turbin som i sin tur är kopplad till en generator. Denna generator omvandlar energin till elenergi. Där urankärnorna klyvs finns det även styrstavar som kyler ner urankärnorna för att det inte ska bli en härdsmälta. 

Vilka har vi i Sverige? svar: Ringhals (Varberg), Oskarshamn och Forsmark

Varför ligger de där de ligger? svar: För att havsvattnet är såpass kallt, och det används för att kyla ner ångan som skapas 

*Hur ser det ut i andra länder? svar: Tyskland, bland annat, blev skrämda av olyckan som inträffade i Fukushima och bestämde sig därför för att avverka sina kärnkraftverk inom snar framtid. De satsar istället på kolkraft. Frankrike har 59st kärnkraftverk och USA har 104 st. 

* Var får vi bränslet ifrån? svar: Bland annat Kanada

Avfallet? svar: Avfallet från kärnkraftverken är mycket farliga, och har en stor strålningshalt som är mycket farlig för människan, djur och vår miljö. Därför finns det speciella anläggningar där man förvarar avfallet. Detta avfall måste lagras i 100 000 år innan strålningshalten har sjunkit så att det inte är farligt för omvärlden. 

Kända olyckor? svar: Fukushima(2011), Tjernobyl(86) och Harrisburg(76)

Kan det hända i Sverige? svar: Både ja och nej, ja: de börjar bli gamla och det finns risker. De som jobbar där kan göra fel, och saker innuti kan gå sönder. Dock har Sveriges kärnkraftverk en oerhört stor säkerhet, så det är inte alls stor chans att det kommer hända. I Japan var det en tsunami och jordbävning som gjorde att reaktorerna gick sönder, så i Sverige krävs det något heeelt annat med tanke på att det inte kan bli en Tsunami här.
Fast ja, det kan hända. 

Fördelar/nackdelar med kärnkraft, svar: 

Framtiden - är det något att satsa på?

Stearinljus:
100% stearin, eller stearin: stearin + paraffin

strålning -> kemisk -> värme + strålning

bakgrund osv: partierna

Vänsterpartiet: Jonas Sjöstedt            
Socialdemokraterna: Stefan Löfven
Miljöpartiet: Gustav Fridolin och Åsa Romson                  


Centerpartiet: Annie Löf
Folkpartiet: Jan Björklund
Moderaterna: Fredrik Reinfeldt
Kristdemokraterna: Göran Hägglund

Sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson


röster 2010 (%):
Vänsterpartiet(3%): 6%                     )
Socialdemokraterna(40%): 31%       )   dessa fick 44% sammanlagt
Miljöpartiet(8%): 7%                        )


Centerpartiet(15%): 6%                   )
Folkpartiet(5%): 7%                         )   dessa fick 48% sammanlagt
Moderaterna(12%): 30%                 )
Kristdemokraterna(1-2%): 5%       )

Sverigedemokraterna(11%): 6%


De rödgröna: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet
Alliansen: Centern, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna

budgeten: Skatt, avgift (t.ex. tull)

Högersidans budget för Sverige är inte lika stor som vänsterns, de vill mer att man klarar sig själv
Vänstersidans budget är mycket större för de vill att alla ska sammarbeta, mer pengar till skatt osv


Vänster: 
-stat
-tillsammans
-högre skatt

Höger: 
-individ
-frihet
-sänkt skatt



Sverige har inte så stor skillnad mellan partierna egentligen

kommunsim: förändra samhället med våld

Under den Franska revolutionen satt ett gäng personer inne i en sal och försökte bestämma hur landet skulle styras, de som satt på vänster sida ville att alla skulle hjälpa varandra. De som satt på högersidan ville att man skulle bestämma var och en
Därifrån kommer ordet höger- och vänsterpolitik

Sverigedemokraterna samarbetar inte med någon för de andra partierna vill fortsätta att ta in invandrare medans SD vill stoppa stora delar

Samtidigt har Vänster, Social och Miljö några åsikter som inte är lika. T.ex kärnkraft

Det kan bli omval om de Rödgröna vinner men inte kommer överens i Riksdagen

Ideologi: 
Liberalism
Konservatism
Socialism
Kommunism

elevråd v.37

Vi bestämde att ha elevråd på måndagar, börjar v.39 (22 september)

Olle mailar ut ordningsregler som vi ska läsa igenom

Likabehandlingsplanen-visa klassen och prata om den
Vill vi byta ut/lägga till något i likabehandlingsplanen? (finns på FC)
Prata om det på klassrådet
Arbetsmiljön: Något vi vill ändra? Fixa? Köpa in? prata på klassrådet

Bestämma styrelsen nästa möte. Gärna en blandning av alla årskurserna

Frågor från klassrådet till elevråd

Inflytande och delaktighet: påverka undervisning. Tycker vi att vi har inflytande? Är det mycket prov som krockar? Får vi vara med att tycka och ändra?
Hitta intressen, och att vi ska få välja mer vad vi ska göra på lektionerna

Varför får man inte ha keps i klassrummen och matsalen?

ENERGIFORMER

ENERGIFORMER

Rörelseenergi - rörelsen

lägesenergi – när något faller

värmeenergi – (den sämsta) den som alltid blir över, restprodukt, försvinner,

sol → strålningsenergi -

atomkärnor → kemisk energi – maten vi får i oss är kemisk energi,

mekanisk energi – gemensamt namn för läges- och rörelseenergi

elenergi – (den bästa) går att spara, använda när man vill,

elektrisk energi – (den bästa) går att spara, använda när man vill,

kärnenergi – fission och fussion

all energi kommer från solen

Om du lyfter upp en väska finns det energi lagrat i väskan

via fotosyntesen,

fotosyntesen:

från strålningsenergi till kemiskenergi, sen till t.ex värmeenergi

olja är kemiskenergi

kärnkraftverk: kärnenergi → värmeenergi → rörelseenergi → elenergi

vattenkraftverk: strålningsenergi → lägesenergi → rörelseenergi → 

insändare

Politikerna skapar ett samhälle av ångest

Den absolut största frågan för mig detta valåret har varit: Ska eleverna få betyg redan från 4:e klass? Eller ska de fortsätta att sortera in människor i fack från 6:e klass? Många kan tycka att eleverna presterar bättre, de får ett mål och något att kämpa för. "Eleverna ser tydligare hur de ligger till och får en chans att förbättra betygen om de får se dem tidigare" säger några. Enligt mig stämmer det inte, inte någonstans. Visst, man kanske vill se hur man ligger till i skolan tidigare än 6:an men det finns så oerhört många negativa sidor med betyg. Eleverna går inte till skolan längre för att lära sig, de går till skolan för att få ett bra betyg, eller bara för att få ett betyg överhuvudtaget. Eleverna stressar ihjäl sig över uppgifter som i slutet ska påverka hela betyget. Eleverna har ångest och orkar inte gå till skolan för de är så brutalt onöjda med sina betyg. Vill vi att ungdomarna ska känna sådan press redan från 4:e klass, och tappa lusten att gå till skolan redan då?

På Skogstorpsskolan, där jag själv går, använder man sig av Unikum.se och matriser för att visa hur eleverna ligger till. Jag tycker personligen att det fungerar jättebra, och man får en tydlig bild över hur man ligger till.

Själv fick jag mina första betyg i sjunde klass. Man hade då gått ett år på högstadiet, man hade lärt känna sina klasskamrater och även lärarna. Om man sammanfattar de två förra meningarna så kände man sig tryggare i skolan än vad man gjorde i sjätte klass, helt enkelt.

Jag uppmanar därför till att politikerna måste börja tänka på ungdomars hälsa, och hur betygen påverkar elever psykiskt. Betygen kan fortfarande finnas kvar, men inte tidigare än från sjunde klass, och de ska absolut inte ha så stor påverkan så att man inte längre vill gå till skolan. Det är viktigare att vi kommer ihåg vår skoltid som en tid då vi hade galet roligt istället för en stress- och ångestdrabbad tid.

"stressad elev"