fredag 13 februari 2015

inlämningsuppgift-genetik

1. 
DNA står för deoxiribonukleinsyra. Enkelt beskrivet så är det en ritning för hur alla levande organismer ska se ut och utvecklas. Om man ska gå ner på djupet är det dock inte så enkelt. 

Hela människans kropp är uppbyggd av celler. Dessa bildar organ, organsystem och vävnad. Inuti cellens kärna finns det 46 kromosomer. Det gäller alla cellkärnor förutom könscellerna(ägget och spermien), då de innehåller 23 kromosomer vardera. Detta är på grund av att när ett ägg blir befruktat av en spermie så ska det bildas en cell med 46 kromosomer. Cellen kan då utvecklas till ett människofoster. Om det t.ex. hade varit så att vi hade haft 48 kromosomer istället för 46 så hade vi varit en apa, och om vi hade haft tre mindre kromosomer så hade vi varit vete. 
En kromosom är cirka 2 meter långa DNA-molekyler uppsnurrade runt histoner(protein), som sen är väldigt hårt packade och ihopsatta två och två. 

DNA är en macromolekyl, och dess struktur kallas dubbelhelix, eller dubbelspiral. Dessa spiraler kallas nukleinsyror. Nukleinsyrorna är i sin tur uppbygga och bundna av så kallade nukleotider-kvävebaser, fosfatgrupper och sockergrupper. Fosfat- och sockergrupper utgör molekylens ryggrad. Kvävebaserna binder sedan ihop de två ryggraderna till en dubbelsträngad spiral. 
Det finns fyra stycken kvävebaser: Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin. Kombinationen av dessa bokstäverna bildar olika proteiner som i sin tur ger olika egenskaper hos varje organism. Bokstäverna sitter ihop två och två, dock matchar de inte hur som helst, utan A kopplar alltid till T och G kopplar alltid till C. 

Varje DNA-molekyl är uppdelad i delar. Varje del kallas för "gen, och består av en bokstavskombination. Genen är sedan en beskrivning för proteiner om vi ska få blå eller bruna ögon, eller stora eller små tår. 

För att varje organism ska kunna växa så måste varje cell föröka sig. Detta kallas Mitos, eller vanlig celldelning. Med tanke på att varje cell innehåller en cellkärna bestående av kromosomer och i sin tur DNA, så måste även DNA't kopieras så att nästa cell inte blir utan. Den kopieringsprocessen som sker då kallas transkription. DNA't kallas heller inte längre DNA, utan det kallas nu RNA. 
Vad som händer då är att DNA-molekylen delar på sig, och blir till en ensträngad spiral. Basparen som tidigare satt ihop två och två delas nu, men med tanke på att A alltid kopplar till T och C alltid kopplar till G så kommer strängen som RNA't sätts ihop med att vara identisk med den tidigare. 

När denna kopiering sker så kan den dock bli fel. Detta kallas mutation, och är i många fall negativt. Det kan göra att man får t.ex. cancer, det blir missfall eller andra sjukdomar, men i många fall så kan en mutation också vara positiv. Det finns ett exempel på detta-ökenräven. Från början såg den antagligen mer ut som en räv som vi ser i Sverige, men efter mutationer så ändrade den både färg och fick större öron. Öronen gör dock att räven utsöndrar mer värme, och därmed klarar av att leva i den varma öknen. Mutationer måste ske ibland då det gör att en art kan anpassa sig bättre till miljön som den lever i och även för evolutionen framåt. Men för att mutationen ska kunna ärvas ner i nästa led så måste den ske i könscellerna. De mutationer som sker i kroppscellerna påverkar alltså enbart den individen.
En mutation behöver inte endast ske slumpvis inuti en cell, de kan även ske om en cell blir skadad av strålning utifrån.

2. 
För att ett foster ska skapas så måste ett ägg bli befruktat av en spermie. Till skillnad från de vanliga kroppscellerna som innehåller 46 kromosomer, så innehåller varje könscell 46 kromosomer vardera. När spermien med sina 23 kromosomer befruktar ägget med 23 kromosomer så blir detta till cell med 46 kromosomer. 
En äggcell innehåller alltid bara en X-kromosom, medan en spermie har både X och Y kromosom. Om en cell får två X-kromosomer så får barnet ett kvinnligt kön, och om cellen får en X-kromosom och en Y-kromosom utvecklas cellen oftast till ett manligt kön. 
Precis som ett anlag kan vara dominant så är även X-kromosomen dominant. Detta är på grund av att Y-kromosomen inte innehåller lika många gener. 

Inuti både spermiens kromosomer och äggets kromosomer finns DNA, alltså arvsmassa från vardera förälder. Så när ägget blir befruktat förenar sig moderns kromosomer och DNA med faderns DNA. Detta gör att man alltid har två anlag för någonting, ett från fadern och ett från modern. Vad bestämmer då vilken egenskap man ska få? 
Det finns två sorters anlag, dominanta och recessiva. För att de recessiva anlagen ska visas så måste man ha fått arvsanslag för egenskapen från båda föräldarna. För de dominanta anlagen så räcker det enbart om man fått anlagen från en av föräldrarna. Man kan visa ett exempel på detta när det handlar om bruna och blå ögon. 
Anlaget för bruna ögon är dominant, alltså krävs det enbart att fadern kan ha ett anlag för bruna ögon för att barnet ska få det. 
Vi kallar nu anlaget för bruna ögon för R, och anlaget för blåa ögon för r
Jag har här skapat ett korsningsschema för att man enkelt ska kunna förstå hur det fungerar. 
Mamman har blåa ögon, och hennes anlag är rr. Pappan har bruna ögon, och har anlagen Rr.

Som man ser så har deras barn 50% chans att få bruna ögon, och även 50% chans att få blåa ögon. Man kan lätt tro att när det finns 3 anlag för att få blå ögon så är det störst chans att barnet då får blåa ögon, men med tanke på att det bruna anlaget är dominant så "vinner" det över det blåa. 
Egentligen är det dock inte så här enkelt. Båda föräldrarna har inte bara anlag från sina föräldrar, utan också från sina farföräldrar. Det kan även vara så att någon av barnets far- eller morföräldrar har anlag för bruna ögon, så om båda föräldrarna har blåa ögon och anlagen rr så kan det fortfarande finnas något anlag för bruna ögon men som inte syns. Med tanke på att det bruna anlagen fortfarande är dominant så finns det chans att barnet kan få bruna ögon. 

På X-kromosomen så kan det i vissa fall finnas en skada. Denna skada gör att man inte kan urskilja röda och gröna färger, och kallas defekt färgseende eller färgblindhet. Oftast förekommer denna "skada" hos män, och varför det är så har med den dominanta X-kromosomen att göra. Män, som har en X-kromosom och en Y-kromosom där X-kromosomen är skadad får färgblindhet. Kvinnor som har en skadad X-kromosom men en oskadad X-kromosom får inte färgblindhet, eftersom att den icke skadade X-kromosomen vinner över den skadade. I mannens fall så är X-kromosomen dominant över Y-kromosomen vilket gör att mannen får skadan. Alltså krävs det två skadade X-kromosomer för att en kvinna ska bli färgblind. 

Man ärver inte enbart egenskaper från sina föräldrar, man kan även ärva sjukdomar. Vissa kvinnor har t.ex arvsanslag för bröstcancer, som sedan kan föras vidare så att hennes barn också bär på de generna. 
Detta kan man kolla upp, vilket i många fall är positivt. Man kan då upptäcka sjukdomen tidigt så den inte hinner utvecklas, och rädda personen från att bli skadad för resten av livet. 

3. 
277 stycken försök gjorde man på ett flertal får innan man år 1997 lyckades med att klona fram ett får. Fåret kom att kallas Dolly, och var det första djur någonsin som man fått fram med hjälp av kloning. 
För att klona en individ så måste man använda sig av tre olika individer. Det första man gör är att plocka ut en obefruktad äggcell från en kvinnlig individ. Från personen som man vill klona plockar man ut kärnan från en kroppscell, alltså där all genom finns. Man tömmer sedan den obefruktade äggcellen på det som den innehåller, och placerar sedan kroppscellens kärna där i. Äggcellen placeras sedan i en annans kvinnas livmoder där den får utvecklas till ett embryo och i sin tur ett foster. Den individ som nu har skapats har exakt samma DNA som personen vars cellkärna man valde att använda.

Visst kan det låta häftigt att få fram en exakt kopia av sig själv, och visst kan det vara häftigt att experimentera med djurs celler, men i Dollys fall så gjorde man 277 försök innan man faktiskt lyckades. 277 försök, där man varje gång använt sig av olika får som har fått lida för att vi människor vill experimentera.
Även om man till slut lyckades att klona fram ett får, så dog Dolly efter 6 år. Hon dog på grund av cancer i lungorna, en sjukdom som hon med stor sannolikhet kanske fick på grund av att hon var klonad.
Jag kan inte tycka detta är rätt, att man använder sig av ett försvarslöst djur för att man vill prova något som tidigare inte fungerat. Bara för att djuret inte har något att säga till om, ger det inte oss människor tillåtelse till att experimentera.

Enligt vissa kan kloningen ha många fördelar. Man kan bland annat rädda utrotningshotade djur genom att klona fram så det finns fler av dem. Men risken är då att man misslyckas, och att det krävs tio- eller hundratals försök för att faktiskt lyckas.
Det finns även stor chans att djuren föds med nerv-, hjärt- eller lungsjukdomar, som de kommer lida av resten av deras liv.


Tack vare att man lyckades med kloningen av Dolly kunde man senare börja tänka tanken att även klona människor. Detta är dock förbjudet i nuläget, vilket jag anser är bra. 
Enligt de mänskliga rättigheterna så är alla människor lika värda, oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning. Ska man då godkänna kloning för att få fram den perfekta människan, och vem är egentligen den perfekta människan? Är det tjejen med magrutor, med stor rumpa eller är det hon som samhället skulle anse vara "tjock"? 

Det finns alltid en risk med kloning, ska man då försöka klona fram ett barn som är perfekt för att sen kanske låta det lida av sjukdomar som enbart uppstod på grund av kloningen? 

Kloning kan godkännas i syfte att rädda folk, t.ex. personer som har fått brännskador där man odlar fram hud, men jag hoppas att man aldrig godkänner kloning av människor. 

Något som är liknande kloning är genteknik. Det används även för att förbättra råvaror, vilket kan vara bra i vissa fall. Men varför ska vi människor försöka ständigt försöka förbättra saker? Varför kan vi inte nöja oss med att äta av de råvaror som framställs naturligt, istället för att försöka skapa den bästa majskolven eller tomaten. 
I vissa fall kan det dock vara positivt, bland annat i fattiga länder där man inte får i sig de näringsämnena som man behöver. Man kan då framställa varor som innehåller en större mängd av näringsämnena, och kanske rädda de människorna från sjukdomar. Men samtidigt så vet vi inte vad det har för konsekvenser för framtiden, både för människokroppen och naturen. Därför tycker jag att vi borde satsa på att behålla de råvaror som vi har, och istället ändra vår kost för att vi ska få i oss de ämnen vi behöver. 


källor: 
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/x-kromosom
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nukleotider
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.geneticcode.se/vad-ar-dna
http://www.geneticcode.se/vad-ar-gener
http://www.geneticcode.se/genetisk-information-genomet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nukleotid
http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA
http://sv.wikipedia.org/wiki/Defekt_f%C3%A4rgseende
http://sv.wikipedia.org/wiki/Recessivt_anlag
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dominant_anlag
http://ugglansno.se/bi9-genetik/
http://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/organisk-kemi/4859-nukleotider-arvsmassans-byggstenar.html
http://www.dahlstiernska.se/sve_kurser/nka/projekt/dist/kloning/arbeteomkloning.htm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar